Ekonomi

â–º Samlingsnamnet för kommun, landsting, stat (och EU) är... / Kommunerna är en del av offentliga sektorn; vilka fler delar finns?

â–º Den offentliga sektorn: Vad gör den? Ge exempel. / Varifrån får den pengar? / Vad får vi? / Hur skulle ditt liv ändras om offentliga sektorn plötsligt försvann?

Offentliga sektorn äger alla gemensamt. Den styrs av politiker (och av alla som väljer dem).

"Affärsmässig metoder" låter bra, men utanför näringslivet möts de med både ris och ros.

â–º Vilka äger den offentliga sektorn och vilka styr den? / Jämför Stockholms kommun med ett företag i ekonomiska avseenden som ägandet, prissättningen, inkomstkällorna osv.

När länder får det bättre har de råd att låta sina medborgare ta del av framgången. Även de svaga och utsätta. Samhällets välfärd kan komma alla till del. (Men alla länder gör inte så. Mer info)

• På 1950-talet stod offentliga sektor för en tionde del av Sveriges ekonomi. Sedan dess har främst socialdemokraterna under många årtionde byggt upp välfärden. (Med till exempel: barn-, bostad-, studie-, med fler bidrag. Också: arbetslöshetsförsäkring (a-kassa), sjukförsäkring, pension mm. Landstinget ger vård mm. Kommunen erbjuder dagis, skola, mm.)
• Sverige har en mycket väl utbyggd välfärd. Men "smakar det så kostar det". (Bidrag och  verksamheter inom stat, landsting, kommun kostar enormt mycket.) Politiker bestämmer hur mycket. Samt om skatter som bekostar den.

â–º Varifrån får den offentliga sektorn pengar? / Den omfördelar inkomster. Hur då?

â–º Skriv om den offentliga sektorn: Vilka verksamheter består den av, vilka äger den, vilka styr den och hur finansieras den (varifrån får den pengar)?

Sveriges offentliga sektor är större än andra länders. Förutom egna verksamheter äger staten och kommunerna företag. (Till ex: bostadsbolag, posten, SAS, SJ, SOS Alarm, Systembolaget, Vattenfall.) Under 1980-talet ägde sektorn ännu mer (alla apotek och vårdcentraler, Vin & Sprit AB, Pharmacia...)

â–º Ge exempel på företag som vi alla äger gemensamt. / Jämför offentliga sekorns roll i Sveriges ekonomi med dess roll i andra länder och/eller andra ekonomiska system.

Politikerna är överens om mycket (demokrati ↑, arbetslösheten ↓ mm). Men inte om ekonomin.

â–º Vem ska enligt de borgerliga partierna äga företag?

â–º Kerstin Eriksson startade och driver Niketo AB (AB = aktiebolag). Vilka partier stöttade henne tror du, de borgerliga eller de rödgröna? Motivera ditt svar!

â–º Fyra argument för skattesänkningar?

Rättvisa och jämlikhet är viktiga för Socialdemokraterna 
(och Vänsterpartiet och Miljöpartiet)

â–º Två nyckelord (viktiga ord) för socialdemokraterna är...

â–º Vad vill de rödgröna?

â–º  Socialdemokraterna värnar om den offentliga sektorn. De vill bevara och utveckla välfärdstaten. Moderaterna vill bevara "kärnan i välfärdsstaten". Vad är skillnaden?

Det som tillverkas, produceras (skapas). Både tjänster och varor:
      • varor är föremål (grejer: bilar, kläder, matvaror, mobiler, möbler, smink...)
      • tjänster är inte föremål (appar, bredband, klippning, resor, undervisning, vård, övrig service...)

Än producerar vi varor, men numera arbetar de flesta med tjänster, allt från städ till IT.

â–º Vad menas med tjänsteproduktion? Ge exempel på tjänsteproducerande företag.

Värdet av allt producerade i Sverige är landets BNP. Konstigt nog räknar man inte in sidoeffekter, både  , positiva (↑ folkhälsa) och negativa (↑ föroreningar).

â–º BNP är ett trubbigt mått: Varför det?

â–º Näringslivet producerar merparten av BNP, men den offentliga sektorn spenderar häften. Förklara hur det kan vara så. (Tänk själv.)

Tillväxt: I stället för att bråka om det lilla som finns, skapa mer. Och faktiskt, de flesta år ökar produktionen. Ekonomin växter. Tillväxten gör det lättare att lösa konflikter: Alla kan få det bättre. (Jämför: Tre kompisar brukar delar på en pizza. Om de istället beställer 2 stycken kan alla få lite mer pizza utan att ta någon annans del.)

â–º Varför blir konflikter lättare att handskas med när ekonomin växer?

â–º Ett land blir rikare. Blir alla invånare rikare? (Tänk själv!)

â–º Vilka är nackdelarna med ekonomisk tillväxt? [1. Tänk på miljön. 2. Snabb tillväxt är ohållbart.]

Det finns oändliga med företagsidéer. Somliga förverkligas. (Franks favorit idéer: Ishotellet (i "snötäckt Jukkasjärvi"). Vindkraft (i "blåsiga Blekinge”). Facebooks natur-kylda serverhallar (i "svinkallt Luleå").)

• Vi är alla beroende av företagsamma personer som herrarna Brin och Page på Google. De skapar produkter som vi använder. Eller för all del vår egen Kerstin Eriksson. De ser möjligheter och tar tillvara dessa möjligheter. Innovativa (nytänkande) infallsvinklar hittas och utvecklas. Kontakter utnyttjas. Ett nytt företag (eller produkt) skapas.

• Alla kan inte starta och leda ett framgångsrikt företag. Olika förmågor krävs för att driva olika företag: Ett städföretag, ett stålföretag, ett IT-företag.

â–º Vilka är några kännetecken på IT-innovatörer (till exempel hos Google eller Apple)? (Tänk själv.)

Topp företag

1. Walmart (USA) detaljhandel.  2. Sinopec (Kina) olja.  3. Shell (Nederländerna) olja.  4. China National Petroleum, olja.  5. Exxon Mobil (USA) olja.

Topp företag: 1 Volvo  2 Ericsson  3 Vattenfall  4 Skanska  5 H&M (källa)

Företag budgeterar:

• Inkomster (pengar som kommer in från försäljningen). • Utgifter (pengar som skickas ut från företaget som betalning för lokaler, marknadsföring, produktionsfaktorer, skatter).

Utgifterna (kostnader) är:

• fasta (lika månad efter månad, till exempel lokalhyra) • rörliga (olika från en månad till nästa, t ex ett stort inköp inför julrushen)

â–º Vad är skillnaden mellan en fast utgift och en rörlig utgift? Ge ett exempel på varje.

När intäkterna är högre än kostnader blir det pengar över. Ägarna kan (1) använda pengarna till att investera i företagets framtid eller (2) ta hem vinsten. När istället kostnader är högre, förlorar företaget pengar. Risken finns att den måste stänga ner.

â–º Vad kan man göra med pengarna som blir över när intäkterna är högre? / Vad är vinst och vart går den?

Politiker påverkar näringslivet genom olika lagar. Alldeles för många tycker företagare.

â–º Hur påverkar politiker företag? Vad tycker företagarna om det?

Låt oss säga att Frank öppnar en butik. Det går bra på grund av hans insatser. Också på grund av samhället runt omkring. (Ett välordnat land med högklassig infrastruktur.) För detta betalar företaget skatt. "Skatt är civilisations pris". Skattenivån tvistar politikerna om.

â–º Skulle det vara bra att driva butiken nära Sergels torg där hyrorna är höga? Eller hellre på Magnus Ladulåsgatan med lägre hyra men med risken att få kunder hittar dit? Motivera!

Det som vi kan använda (med nuvarande teknik) är en resurs. Naturen är full av resurser, av råvaror som kan användas inom produktionen (till exempel: skog, olja, järnmalm).

â–º Naturen och naturresurser: Vad är skillnaden?

Produktionen: För att kunna tillverka behöver man förstås råvaror (metall/ trä/ annat material) som det är gjort av. Man behöver någon som gör jobbet. Och verktyg.

• Faktorer som behövs för att kunna producera (vad som helst) kallas produktionsfaktorer:

råvaror (från naturen): skog, olja, malm      ↑ järnmalm kunniga människor (som kan jobbet) realkapital (verktyg, lastbilar, maskiner, fabriker, datorer...)

â–º Råvaror, kunniga människor och realkapital krävs för att...

â–º Produktionsfaktorerna: Vilka är 3 huvudgrupper? / Vilka är faktorerna? / Vilken är viktigaste i (Niketo) undervisning? / Vilka kan förekomma på ett sågverk? Hos en landläkare?

â–º Bomull odlas för hand i Uzbekistan (ett fattig land som ligger mitt emellan Turkiet och Kina) och med maskin i USA. Förklara! Använd ordet produktionsfaktor i ditt svar.

Det finns mycket råvaror, många kunniga människor och mycket realkapital. Men inte hur mycket som helst. Därför är vi ekonomiska. Vi hushållar vi med de begränsade resurser som finns. (Vi också skapa nya resurser.)

â–º Ett annat ord för hushållning med begränsade resurser är...

För att göra något (vad som helst) krävs kraft, energi. (Till exempel: För att baka behövs en ung som går på el. För att göra IKEA-köksbord behövs ett sågverk som drivs av el, transport som drivs av bränsle mm.) Utan energi, ingen produktion. Det är lika bra att stänga fabriken.

• Energi kommer från många källor. Flera av källorna skapar stora problem. Jämför:

Olja, kol, naturgas                           • förorenar   • förorenar inte  • orsakar globala uppvärmningen   • bidrar inte till uppvärmningen  • ändliga (tar slut någon gång i framtiden)   • oändliga (tar aldrig slut)

(Solenergi, vindkraft och vattenkraft är oändliga. Även om hela världen använde sol, vind och vatten år in och år ut skulle det ändå vara lika mycket kvar. De behöver man inte hushålla med.)

← Under tusentals år har man sparat vatten bakom dammar för användning under torra perioder. Teknik under utveckling gör det möjligt att också spara solenergi för en molnig dag och vindenergi för en vind-fri dag. (Till exempel med batterier. Också, hybridsystem med vind och sol utvecklas.)

â–º Vilka energikällor är oändliga?

â–º Ge exempel på material- respektive energiresurser. Vilka källor förorenar och orsakar den globala uppvärmningen?

â–º Varför måste vi hushålla? Ta med både ekonomiska aspekter och miljöaspekter (i ditt svar).

För att producera behövs resurser. Sverige har gott om resurser: naturresurser (råvaror som man kan gör saker av), mänskliga resurser (kunniga människor som kan göra jobbet), kapitalresurser (fabriker, transport mm). Dessutom är det lätt att göra affärer i Sverige på grund av:

• arbetslinjen (folk ska "göra rätt för sig": ett tänkesätt med djupa rötter i luteranska tron (i Svenska kyrkan))
• arbetsrutiner (effektiva, flexibla, platta organisationer)
• fritt från korruption (korruption är ovanlig, mutor och "svart pengar" är sällsynta)
• infrastrukturen mm (modern bredband, mobilnät, transport, utbildning och vård i nästan hela landet)
• påhittighet (uppfinningar: platta paket , Spotify, Tetrapak,...)
• stabila villkor (inga krig, få våldsbrott, få strejker, lite inflation, ingen tar ifrån dig din mark/ lokaler)
• stor utrikeshandel (lätt att köpa/sälja till världen och att flytta pengar in och ur landet, stabil valuta)
• världstillvändhet (Sverige är med i EU och andra internationella sammanhäng; de flesta svenskar pratar engelska och är öppna till att göra affärer med "utlänningar")

â–º Sverige är rikt. Fem anledningar är... / Hur blev Sverige ett av de rikare länderna?

â–º Varför är fattiga länder fattiga och rika länder rika? [ovanstående, kolonialism, krig, handelsvillkor]

Företag ligger där de ligger (inte någon annanstans) av olika anledningar. De ofta ligger nära:

â–º Fyra anledningar till att företag ligger där de ligger...

Självhushållning: Varje hushåll själv tillverkade det mesta för eget behöv. Inte längre.

1. Arbetsfördelning: Man delar upp uppgifter. Var och en gör det som denne är bäst på. (Exempel: På Niketo undervisar vi efter kompetens: Jonny i matte, Frank i engelska, Kerstin i svenska.) När alla specialiserar sig på det som de är bra på ökar produktionen.
2. Internationellt: Världen vinnar på att varje land satsar på det som landet är bra på eller har mycket av. (Sverige säljer trä (som vi har mycket av) och IT (som vi är bra på). Med pengarna köper vi kläder, livsmedel, råolja (från Ryssland och Norge) mm  (som produceras billigt utomlands).)
3. Råvarupriser går ↑ och ↓ på världsmarknaden. Låga priser är ett stort problem för fattiga länder som bara har råvaror att sälja. (Fattiga länder säljer för en billig peng sina råvaror. Råvarorna bearbetas i rika länder som sedan säljer de färdiga produkterna till höga priser.)

4.

Skala: Maskiner och bilar är lätta att tillverka i stora mängder för försäljning på världsmarknaden. ← En av tusentals lastbilar tillverkade i Södertälje.      Sverige specialiserar sig på lastbilar och säljer de flesta till andra länder.

â–º Fyra aspekter på specialisering är...

Export (Jämför: export, exil = landsflykt, = utgång). Vår export är allt som vi säljer till andra länder. (Vi handlar mest med Europa och USA.) När de ökar sin inköp, ökar vi vår export. 

â–º Vad exporterar Sverige? Ge två exempel.

Världshandel: Allt oftare, säljer vi till andra länder och köper från dem. När produkter lämnar landet kallas det    ←export Inkommande produkter kallas                             import→ Ett lands import är ett annat lands export. â–º Vad menas med import?

export→ ←import

Handelshinder: Företag vill sälja mer. Det vill länder med. Sverige vill främja den egna exporten och hindra import. Men länderna är överens om att ta bort handelshinder.

Redan på medeltidens marknader kunde man köpa och sälja. Över århundraden har städer växt upp kring marknader (i Enköping, Jönköping, Linköping, Norrköping, Nyköping....).

• Än idag samlas folk utomhus på marknader. (Till exempel på Hötorget.)
• På marknader erbjuder säljare ett sortiment av bär, frukt och grönt mm. Vilka får bär? Alla som köper (så klart). Fördelningen sker på en marknad när säljaren och köparen är överens.
• Ett annat sortiment erbjuds i närmaste "supermarket" (snabbköp). Oavsett platsen, finns det en marknad varje gång en säljare och en köpare når varandra. Flera marknader:
• Arbetsmarknaden: Du säljer din arbetskraft. Företaget köper den.
• Bostadsmarknaden: Köp en (om du har råd). 500 000 kr i Småland (exempel). På skolans gata fler gånger mer.
• Valutamarknaden: Om du ska ut och resa, sälj kronor och köp euro eller dollar
• E-handel (elektroniska marknader): Du får köpa över internet (men inte sälja) tåg- och konsertbiljetter, filmer och låtar. Du får också sälja: föremål (på Blocket), aktier (företagsandelar) på börsen ( stock market)...

â–º På arbetsmarknaden, vilka är (1) säljare? (2) Köpare?

â–º Varför skiljer sig bostadspriserna beroende på var i landet bostaden finns?

â–º Man kan sälja pengar. Vilka är säljare på valutamarknaden?

På torget erbjuder säljare ett utbud av frukt och grönt.
• Utbud: allt som finns till försäljning (men det som ingen köper tas bort)
• Efterfrågan: allt som kunderna kan och vill köpa
Man kan prata om utbud och efterfrågan i varje möte mellan en säljare och en köpare.

â–º "ICA Supermarket" säger: utbudet av sås är stort hos oss. Vilken/vilka står för utbudet? Vad betyder ordet "utbud"?

â–º Vilka står för efterfrågan? Vad betyder ordet "efterfrågan"?

â–º Paraplyer säljs vecka ut och vecka in, men som mest när det regnar.
      Förklara varför. Använd begreppet "efterfrågan" i ditt svar.

Det råder (finns) konkurrens när butikerna tävlar om konsumenter.

• Motsatsen är monopol: endast en säljare på marknaden. (Systembolaget har monopol. Apoteket, ATG, Bilprovning, Posten, SJ, Sveriges Radio, Sveriges Television, Televerket m fl har haft det.)
• Ofta råder oligopol: konkurrens mellan några säljare.

• "Märkeskonkurrens" gäller för till exempel jeans: Många köper bara kända märken.

â–º Ge 3 exempel på konkurrens (bland företag som säljer varor och tjänster som du brukar köpa).

Är det ont om en vara? Konkurrens om att få tag i den? Då är det ofta några som betalar mer

Nära stängningsdags kan man fynda på torget: Kunderna är på väg hem, men det finns mycket av sortimentet (av varor) kvar. Utbudet överstiger efterfrågan. Vad kan försäljaren göra? Många vill "bli av med" det som är kvar genom att sälja, även till låga priser. (På liknande sätt är det lättast att "fynda kläder" i slutet på säsongen, till exempel vinterkläder under senvintern.)

â–º Det är lätt att fynda (köpa billigt) sommarkläder i augusti. Varför det?

Säljare får sätta hur höga priser som helst. Begära hur mycket de vill. Men det finns inget köptvång. För dyrt? Då köper kunderna någon annanstans.

â–º Vilka vill gärna ha ett högt pris, köparen eller säljaren?

Det står kunderna fritt att efterfråga lyxmat. Men är plånboken tunn, får man "rätta munnen efter matsäcken" och köpa billigt.

â–º Vilka vill gärna ha ett lågt pris, köparen eller säljaren?

Vilka får jordgubbarna på torget? Alla som köper självklart. Ibland kan man pruta ner priset. Fördelning sker på en marknad där säljaren och köparen är överens om priset.

• Detta bestämmer priset: försäljarnas utbud och kundernas efterfrågan.

â–º Vilka bestämmer försäljningspriset för jordgubbar (och andra varor)?

Som bekant är det "hur dyrt som helst" att köpa en lägenhet i Stockholm. De finns gott om köpare men ont om lägenheter, så priset rusar iväg.

â–º Det är dyrt att köpa en bostad i Stockholm men billiga långt ute på landet. Varför det?

â–º Hur sker fördelningen i en marknadsekonomi? (=Hur bestäms vem som får vad?)

Vissa varor och tjänster måste vi ha, nästan oavsett kostnad (T ex: SL-kort, om man arbetar/ studerar långt hemifrån). Annat köper vi bara när priset är det rätta (ännu ett par skor). Sedan finns det saker som vi köper lika mycket vare sig priset är högt eller lågt (till exempel: salt).

â–º Lockar prissänkningar många fler köpare av bordssalt?  Av skor? Av akuta operationer?

â–º Vilka bilder visar att köplusten ökar om priset sjunker?

â–º Vid vilken punkt möts utbud och efterfrågan ?

En bostad av god kvalitet kostar, men ingen sla tvingas flytta pga hög hyra. Detta är tänken bakom hyresreglering i Stockholm. Regleringen har hållit hyrorna låga jämfört med marknadspriset. Efterfrågan finns kvar, men visar sig istället på svarta marknaden. Länder med omfattande prisreglering har gigantiska svarta marknader.

â–º Varför ledar priskontroll till svarta marknader?

Grossistpriser: En självständig butik köper in kläder (ofta tiotals av varje plagg, från grossister till låga grossistpriser). Sedan säljer butiken plaggen en och en till sina kunder (till högre priser. Mellanskillnaden går till butiksanställdas löner, lokalkostnader, skatter, vinst mm.) (Frank är med i en inköpsklubb där man köper livsmedel till grossistpriser.)

â–º Hur sätts priser (i Sverige)? Förklara hur priser på varor, tjänster, arbete och ev. annat sätts.

Ekosystemtjänster får vi gratis från naturen: luft, vatten, solsken och fotosyntes mm. De har varit ”fria nyttigheter” som vi använt gratis utan särskild omtänke, men nu förstår vi att vi människor är beroende av naturen och att även fria nyttigheter har ett värde.

â–º Ge exempel på ekosystemtjänsternas värde. (Tänk själv!)

â–º Hur bestäms priser i Sverige?

←Blåsa upp ballongerna. Ett annat ord för uppblåsning är: "inflation". När priser ökar överlag i ett samhälle kallas det inflation. Några orsakar:

1. liten konkurrens (Till exempel: när det finns bara några konsertbiljetter på andrahands marknaden men många köpare. Allmänt, när det finns monopol (en säljare) eller oligopol (några säljare) kan de höja priset, kunderna har inget val.)

2. förväntningar (under åren med hög inflation trodde de flesta att priser skulle fortsätta att stiga, så anställda krävde högre löner och företagen höjde priserna)

3. löne-pris-spiralen (lönerna stiger så företagen höjer priser)

4. löne-löne-spiralen (klart att de med låga löner ska tjänar mer, men då vill vi med)

â–º En allmän prisstegring kallas _______. Fyra orsaker är...

Köpkraft: Under vissa år har löneökningar "ätits upp" av inflationen. (Priser överlag hade gått upp lika mycket som lönen. Man förblev lika fattig som tidigare.)

Reallön: Värdet av lönen när man räknar bort ökade priser.

â–º Låt oss säga att lönen ökar mer än priser. Blir det en reallöneökning?

â–º Om lönen ökar mindre än priserna, blir det en reallöneökning eller  -sänkning?

Även om lönen inte ökar, kan det ändå blir en reallöneökning — om priserna faller.

â–º Vilket år blev löneökningen störst?

â–º Vilket år blev reallöneökningen störst? (Ledtråd: räkna bort prisökning)

Deflation: Inflationens motssats. Priser sjunker överlag. Det kan vara för att:

Glad blir man när priser sjunker. Men när en prissänkning förväntas fortsätta är det inte lika roligt. Det blir en ekonomisk nedgång.

â–º Deflation är väl bra, eller? Förklara!

â–º Bestämmer staten (t ex vilka varor som ska tillverkas) i planekonomi eller i marknadsekonomi?

â–º Styrs Sveriges ekonomi av statlig planering, av marknaden eller av båda?

â–º Hur sker fördelningen av varor i en marknadsekonomi?

â–º Hur fördelas produktionen i blandekonomi? / Hur sker fördelningen i Sverige?

â–º Om man studerar prissättning, produktion och konsumtion kan man skilja mellan två system. Ett heter planekonomi. Vad heter den andra?

Marknadernas nackdelar: Konkurrerande företag (1) slösar pengar och (2) förstör miljön genom att: (3) tillverka saker som vi inte behöver och sedan (4) översvämma oss med reklam för att övertyga oss om att vi behöver köpa deras senaste produkter. Dessutom är det (5) storleken på din plånbok, inte behöv, som avgör vem som får vad.

Privatpersoner planerar sina inköp. Länder planerar användningen av skattepengar. Småföretag har sina planer. Större företag har sina (som påminner om statliga planer). Men går det att planera ett helt lands ekonomi? Jo. I Östeuropa efter andra världskriget planerade staten. Detta kan ha fördelar i kristider: Folk får mat och tak över huvudet.

â–º I vilka situationer kan planekonomin fungera?

Samma ekonomiska system hade Nordkorea med bra resultat. Men sedan stannade utvecklingen av. Nu för tiden har landet mycket ont om varor.

Ekonomin i Sydkorea tog sin tid att komma igång. Men nu har Sydkorea (utan statlig planering) gott om allt. För att sälja än mer byggdes
← världens största butik!
 

Östeuropa (med statlig planering fram till 1990-talet): Hyllorna var tomma i butikerna. Man fick köa för att få köpa det lilla som fanns. Planering producerade flera köer än nöjda kunder. â–ºVad vill bilden säga oss?→ (Under planernas tid i Polen: "Staten låtsas betala våra löner och vi låtsas arbeta.")

Planekonomi få varor

Marknadsekonomi   oändligt med varor  för den som har råd

â–º Två länder vars ekonomier hade en svag utveckling under en längre tid:

Haromveckan var jag, Frank, i Åhléns. Jag kom fram till kassan. Där betalade jag för mitt inköp. Jag gav pengar till butiken (i utbyte mot varan som jag tog hem). Mycket av pengarna (som jag och andra betalar till butiken) går till lön för de anställda. De i sin tur använder det mesta av pengarna till inköp i Åhléns och andra butiker.

• Pengar rör sig runt mellan olika delar av samhället i en krets (en cirkel). Också varor rör sig runt mellan olika delar av samhället.

Ekonomiska kretsloppet youtu.be/hVlvyiXeMnk 7'

â–º Ge exempel på pengar som går: (1) hushållen → företag (2)  företagen → hushållen.

â–º  Ge exempel på varor som går: företagen → hushållen.

â–º I kretsloppet rör sig pengar mm runt mellan... / Vad är det (ekonomiska) kretsloppet? Förklara hur det fungerar.

â–º Hur är olika delar av samhället ekonomiskt beroende av varandra?

Tredje sektorn: De privata och offentliga sektorerna finns, men annat också. Syftet: att gynna allmänna och/ eller medlemsintressen.

Exempel: ABF (studiecirklar), Chalmers (en stiftelsehögskola), Coop (matbutiker), Ekobanken, Ersta sjukhus, Fair Trade, Folksam (försäkring), Friskis & Svettis, hembygdsföreningar, Hyresgästföreningen, idrottsföreningar, Inkluderainvest, kooperativa dagisar, kulturgrupper, Lantmännen, PRO (för pensionärer), Röda korset, Stadsmissionen, Svenska Akademien, Svenska kyrkan, Världsnaturfonden, fler

â–º Ge tre exempel på tredje, ideella/frivilliga sektorns organisationer och vad de gör.

â–º Hur skulle en ekonomi med ett mänskligt ansikte kunna se ut, tycker du?

â–ºVad betyder ordet: "innovativ"?

Hushållssektorn: Hemma producerar vi för oss själva/ familjen (tjänster som barnpassning, matlagning, reparationer, städning mm). Det räknas inte in i landets produktion. (Diskriminering?)

Delandets ekonomi: Det är billigare att dela (istället för att äga). Det tär också mindre på miljön. T ex: Air bnb (lånar någons hem), Lånegarderoben (hyr kläder), Über (privatpersoner skjutsar). Mer info.

â–º Ge ett exempel på vad som ingår i delningsekonomin.

â–º Vad kännetecknar hög- och lågkonjunkturer? Och vad är skillnaden?

Varje årtionde brukar samhällsekonomin genomlider minst en lågkonjunktur.

• Man skiljer på en recession (en lågkonjunktur) och en depression (en mycket svår och långvarig lågkonjunktur). )  Den stora depressionen (1900-talets värsta, började 1929 i USA) spred sig över världen. (USA: En av fyra saknade jobb, många under fler år. Både människorna och ekonomin "deppade": Människorna var deprimerade. Samhällsekonomin var i en depression. Tyskland: Efter år av elände sökte tyskarna efter en räddare och hittade: Hitler. Han drog igång historiens värsta krig, omkring 75 miljoner döda. Slutsats: Ekonomisk depressioner påverkar hela samhällen och i förlängningen freden.)

â–º Om du jämför recession och depression, vilket skulle du helst slippa, och varför?

Högkonjunkturer är underbara, allt är på väg uppåt. Tyvärr, även priser. (Samhällsekonomin går så pass bra att företag säljer för fullt. De anställa fler, till och med bjuder över varandra för att få tag i folk att anställa. Folk tänker, allt går bra, kanske får jag lönelyft, så de spenderar mer pengar. Priser stiger överlag.)

Landets ekonomin kan delas i sektorer. Den offentliga består av kommun, landsting, stat. Alla har sina budgetar. Varje år på tv visas hur finansministern promenerar till riksdagshuset och lämnar över regeringens budgetförslag . Andra politiska partier har egna förslag. Regeringens förslag går igenom.

Det kan svänga rejält om samhällsekonomin. Som en gungstol. Ibland högkonjunktur. Ibland recession. Risk för än värre. Men staten (regeringen och riksbanken) kan dämpa svängningarna genom:

• Finanspolitik (budgetpolitik): När företagen går dåligt kan staten spendera mer och på så sätt håller uppe efterfrågan.
• Penningpolitik (monetärpolitik, "money"): Under lågkonjunktur investeras lite i framtiden. Då kan riksbanken sänka räntan. (Detta gör det billigt att låna pengar. Företag lockas att investera. Just nu, år 2015, är det mycket billigt att låna.)
• Arbetsmarknadspolitik: Hjälpa arbetsgivare och arbetstagare att hitta varandra.

â–º På vilka sätt kan staten mildra en besvärlig lågkonkuntur?

Fler mål: (1) mildrar lågkonjunkturer (2) låg inflation  (3) full sysselsättning (jobb eller åtminstone åtgärder för alla) (4) jämnare inkomstfördelning (5) tillväxt (6) balans i utrikeshandel. Tyvärr går det inte att uppnå alla mål samtidigt.

â–º Vad tycker du är det största ekonomiska problemet (för landet Sverige)? Vad kan regeringen göra (åt problemet - vilka är den ekonomiska politikens medel)? Vad bör regeringen göra? Motivera!

Allt som vi i Sverige producerar och importerar är tillgängligt för att försörja oss. Det mesta förbrukas genom att (1) konsumera och (2) exportera. En del (3) investeras.

â–º Tillgångarna är: __________ och __________.
     Användningsområden är (Hur används tillgångarna?): (1)_________, (2)_________, (3)_______

Vad ska produceras? Det bestäms på olika sätt för varor och för tjänster.

• När det gäller konsumentvaror (brödrost, dammsugare, mikro mm) köper var och en själva. Vi efterfrågar dem på en marknad. De som ingen vill köpa försvinner från marknaden.
• Många tjänster efterfrågas på en marknaden (till exempel hårklippning, bilreparationer). Andra får vi från den offentliga sektorn (vård). Vi har gemensamt bestämt att det ska vara så.

â–º Ge exempel på: (1) en tjänst som offentliga sektorn ger och (2) en annan som den inte ger.

â–º Hur bestäms vilka varor som ska produceras i en marknadsekonomi?

â–º Vem bestämmer (hur bestäms) vilka varor som ska produceras i Sveriges blandekonomi?

Kurvan visar gränsen för hur mycket landet Sverige kan producera.
← Den kallas produktionsmöjlighetskurvan. Den visar också att om vi vill ha mer väpen (som försvar mot Ryssland?) får vi mindre av annat. (Den visar utbytbarheten mellan vapen och smör.)

 â–º Vad visar produktionsmöjlighetskurvan?

Hur ska det produceras? Hur ska det gå till? Hantverksmässigt (med enkla redskap) eller industriellt (med maskiner)? Med vilken teknik?

• När Sverige var fattigt arbetade människor själva (detta kallas arbetsintensivt).
• Nuförtiden gör maskinerna mycket av jobbet (detta kallas kapitalintensivt). En ensamarbetande bonde idag producerar mer på sitt familjegods än sin farfar (trots att hela storfamiljen och flera tjänstefolk arbetade på gården under farfaderns dagar).

â–º Bönder är mycket mer effektiva idag än på 1800-talet. Förklara skillnaden. Använd minst två av begreppen hantverksmässigt, industriellt och kapitalintensivt i ditt svar.

â–º Hur bestäms på vilket sätt dina kläder ska tillverkas?


Fått lön! Spendera allt nu? Eller spara inför ett större inköp? Eller investera i framtiden? Också samhället kan välja att "spara eller slösa". Eller investera. Men i vad? (Dagisplatser tycker barnfamiljer. Cykelbanor tycker cyklister. Flera vårdplatser tycker de äldre....)

â–º Vilka kan ha måttlig egenintresse av att det investeras i samhällets framtid?

Marknadsekonomin: har du pengar får du köpa. Har du inget får du svälta.

• Så får det inte gå till! Därför finns hjälp i alla anständiga samhällen.

â–º Marknaden får inte bestämmer allt. Varför inte?

De nordiska länderna har byggd upp ett generellt välfärdssystem för samtliga, lika regler för alla, genom hela livet: BB, barnbidrag, skola, sjukvård, allmän pension...

â–º Skillnader mellan USA:s välfärdssystem och Sveriges? (USA:s ger mindre till färre.)

Vissa tjänster får vi från offentliga sektorn (till ex: gratis sjukvård för barn). Gratis? Det är alltid någon som betalar. Alla som betalar skatt hjälper till.

â–º Vilka bestämmer hur mycket ett besök på sjukhuset kostar? (Ledtråd: Vilka driver sjukhusen?) / Ekonomer brukar säga: Inget är gratis. Vad menar de? / Vad har staten för inkomster?

I mång och mycket har Sverige idag en marknadsekonomi: har man tillräckligt med pengar kan man köpa allt (som finns till försäljning). Varorna går till de som köper. Också många tjänster går till betalande (klippning). Men andra tjänster får vi gratis eller billigt från kommunen (undervisning) eller landstinget (sjukvård). Detta är Sveriges blandekonomi: har man tillräckligt kan man köpa mycket. Men vi betalar solidariskt skatt så att alla får tillgång till skola, vård, omsorg mm.

BNP per capita: Så mycket produktion står varje invånare för (i snitt).

â–º Sveriges BNP per capita (per person) är hög och (relativt) jämnt fördelat. Vad innebär det?

â–º Det finns gott om lyxbutiker på Östermalm. Varför det? / Flera NHL hockeylag flyttade från småstäder i Kanada till stora städer i USA. Varför? (Ledtråd: Ju fler fans ju mer intäkter.) / Vem får det som produceras i världen? / Hur fördelas det som produceras?

Fördelningen: Vilka får ta del? Hur ska allt fördelas?
 (I Kina, till exempel, är det väldigt många fattiga men också ett växande antal mycket rika: BNP är mycket ojämnt fördelat.)

Under 1000+ år (till år 1992) bröts mineraler (från berggrunden i Falun, 14 mil nordväst om skolan). Främst koppar. Det bildades ett gruvbolag, världens 1:a aktiebolag. Ovan: Ett aktiebrev från år 1288. Där står det vilka som ägde gruvan. Brevet är undertecknade av kungen.

â–º Vad hette kungen? (Ledtråd: Vad heter gatan skolan ligger på?)

Små företag ägs av en eller några personer. I större företag brukar ägande vara delat mellan alla som äger aktier i företaget. 

En aktie är en ägar-andel. (Företaget säljer av delar för att få in pengar för att utveckla verksamheten.)

â–º Vad är en aktie?

â–º Vilka äger aktiebolag (som Ericsson AB och byggjätten Skanska AB)? (Ledtråd: "Aktiebolag")

Låt oss säga att du köper aktier. Det går bra för företaget. Värdet av aktierna stiger. Du blir rik. Men det finns förstås också en risk. (Till ex: Apple-aktier har gått upp tusentals gånger i värdet sedan start. Men de flesta konkurrenters aktier är idag värdelösa.) Det är säkrare att istället köper andelar i en fond (en slags påse med olika företags aktier). Fonder sprider risken: Går det dåligt för ett företag i fonden, går det bra för andra.

â–º Aktier går upp och ned i värde. Hur kan man sprida riskerna?

Lyckas ett företag, stiger dess aktier i värde. Aktieägarna kan sälja med vinst. De tjänar genom att "villa sig på lagrarna" ("making money while I sleep" som Ace Wilder sjung i Melodifestivalen, i sången "Busy Doin' Nothin"). Ett konstig sätt att tjäna pengar? Hade ingen en chans att tjäna på dem skulle ingen köpa aktier. Företagen skulle gå miste om pengar som de behöver för sin verksamhet.

â–º Är det rätt att tjäna pengar genom att äga aktier? Vad tycker du? Motivera!

När det kommer till ägandet, finns i princip två system:

â–º I vilken typ av ekonomi ägs det mesta gemensamt?

Såväl gemensamt ägande (av parker, polisen, torg, militären, vägar...) som enskilt ägande (av det mesta som man har hemma) finns i alla samhällen. Produktionsmedlen (det som behövs för att producera): "Om staten äger dem är det socialism, om de ägs av privata företag är det kapitalism". Det finns ganska mycket utrymme för kapitalism i Sverige trots att landets största politiskta parti (socialdemokraterna) ogillar hur det fungerar.

â–º Vem äger produktionsmedlen i socialism? I kapitalism?

â–º Bör vi gemensamt (genom staten/kommunerna) äga företag? Motivera!

Kapitalism bygger på ett system med äganderätt. Jag investerar långsiktigt, men bara om jag vet att ingen annan kan göra anspråk på mitt företag, mitt skörd mm.

â–º Varför är privat äganderätt viktig i kapitalism?

â–º Vad är drivkraften som får kapitalism att fungera?

Socialism:  Du har två kor. Staten tar den ena och ger den till din granne.

Kapitalism:  Du har två kor. Du säljer den ena och köper en tjur.

â–º Vad är drivkraften som får socialism att fungera? (Finns någon drivkraft? Tänk själv!)

â–º Ser man till ägandet i ett samhälle finns det i princip vilka två system?

â–º Om man studerar prissättning, produktion och konsumtion kan man skilja mellan två system. Vilka? (Svaret är inte detsamma som i förra frågan.)

• Östeuropa fram till år 1989: socialism och planekonomi.
• USA, EU m fl: kapitalism och marknadsekonomi.
• USA (med en mindre offentlig sektor) är mer av ett utpräglat kapitalistiskt samhället än de nordiska länderna.

â–º Jämför offentliga sektorns roll (i Sveriges ekonomi med dess roll i andra länder / system).

Vissa länder är rika, andra är fattiga. På en karta över världen ligger (de flesta) rika länder i norr och fattiga länder i syd. Också inom varje land finns rika och fattiga. I många länder är en liten del av befolkningen mycket rik, medan de flesta är fattiga. 


â–º Vad tycker du om fördelningen av tillgångarna (resurserna) i världen? Borde man fördela om genom till exempel u-hjälp (internationellt utvecklingssamarbete)? Vad tycker du? Motivera!

I kriser (till exempel efter en orkan) behöver folk mat och husrum. Men vad många fattiga länder verkligen behöver är hjälp till att skapa ett samhälle som fungerar. ("Ge en man en fisk och du föder honom för en dag. Lär en man att fiska och du föder honom för hela livet.")

â–º Varför är det bättre att "lära en man att fiska"?

Om fattiga länder fick bättre betalt för sin export (försäljning) skulle de ha pengar. De skulle kunna bygga upp sina länder. Tyvärr försvinner mycket i korruptionens träsk.

Samhällsekonomi: Richest countries