Jump to navigation

prao

"Pengar kommer, pengar går." - Madi Banja (och andra)

Din kassakista är din gud men så en afton får du bud. Och alla dina slantar små, vad hjälper de dig då? Du kan ingenting ta med dig dit du går” -Cornelis Vreeswijk

Klicka
  ↓

1. Den muntliga redovisningen

(källor: 1, 2, 3, 4)

Uppgiften

Var och en delar med sig av sin prao-erfarenhet (muntligt inför klassen, på svenska/ engelska).
Redovisningen får gärna vara kort, men ska innehålla svar på alla 21 frågor nedan.
Sammanlagt ger redovisningarna inblick i olika yrken
(och möjligheter till reflektion över till exempel likheter och olikheter mellan olika prao-platser).

Exempel

Frank svarar på de första 4 av frågorna — på 40 sekunder:
1. Jag arbetar på Cordoba International School i Kista-Akalla. Jag valde att jobba här för att studierektor Mohamoud ringde mig och frågade om jag kunde. Jag känner honom sedan tidigare och tyckte att om han är inblandad är det säkert bra.
2. Jag arbetar mest med andra ämneslärare.
3. Det är väl stressigt ibland men vi har ett bra gäng som arbetar väl tillsammans, ungefär från 8 till 16 de flesta dagar.
4. Mest undervisar jag i SO, engelska och spanska, men jag är också mentor till elever i klass 4 och har rastvakt. Och deltar i möten. Jag har fått hjälp från arbetslagsledaren Amal, t ex när det gäller Infomentor.

De 21 frågorna

 

1

# Arbetsplatsen: Vad heter den? Var ligger den?

Varför valde du att göra din prao just där?


2

# Arbetsgemenskapen:
Arbetade du tillsammans med naÌŠgon/ några? (Vem/vilka?)


3

# Arbetsglädjen under arbetstid: Hur trivdes du och
andra på jobbet? Vilka tider hade du och de andra?

 

#


4

# Arbetsuppgifterna: Vilka har du genomfört?
Fick du göra allt som de ordinarie anställda gör? (Fanns det uppgifter som du  inte fick göra för att du är för ung?) Hjälpte din handledare dig? Med vad?


5

# Tekniken: Berätta om tekniska hjälpmedel (kassaapparat, truck, dator) nu och förr i din bransch (inom samma typ av verksamhet). IngaÌŠr hjälpmedlen i naÌŠgot större tekniskt system? Fundera och reflektera (se tillbaka): har branschens teknik paÌŠverkat vaÌŠrt samhälle, natur, miljö och oss människor?


6

# Arbetsmiljön: Finns det risker i arbetet? (Är det fysiskt krävande?
Rent eller dammigt/ smutsigt? Omväxlande eller monotont? För hög ljudnivå?
Är det psykiskt krävande? Förekommer skadlig stress, och i saÌŠ fall hur?)


7

#
Samhällsnyttan: Fundera och reflektera (se tillbaka) över ditt prao-företag. Vilken uppgift har det i vaÌŠrt samhälle?
Om det inte fanns – hur skulle det paÌŠverka din vardag?


8

# Företaget:
Dess historia och ägare. Finns det bara lokalt (eller nationellt/ internationellt)?


9

# Yrken och utbildningen: Vilka yrken finns paÌŠ din arbetsplats? 
Vilken utbildning krävs (för dessa yrken)?


10

# Din framtid: Vilka är dina egna tankar kring arbete, utbildning och framtid? Vilka kunskaper kommer att behövas?


11


#
Lönen: Hur mycket tjänar en anställd? Pinsamt att fråga? I så fall, fråga istället: Vilken ingångslön faÌŠr man paÌŠ denna arbetsplats? Om det varierar, kan man fundera på om skillnaderna beror på faktorer som utbildning, tidigare erfarenhet och kompetens. Eller på olaga diskriminering (= att man behandlas sämre på grund av sin etnicitet, funktionshinder, kön, sexuella läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt religion).


12

# Lönetillägget: Kan man paÌŠverka sin lön (och förmåner)?
(Får man högre lön om man arbetar fortare, bättre eller smartare?)


13

# Förmånerna: Finns det några löneförmåner
        (det vill säga: att få ”lön” paÌŠ naÌŠgot annat sätt än ”pengar i handen”)?


14

# Facken: Är din handledare ansluten till ”facket” och i saÌŠ fall vilken? (Vilket/vilka fackförbund är det som gäller paÌŠ denna arbetsplats?
Har man har skrivit på ett avtal som säger vad facket och företaget är överens om?)


15

# De personliga egenskaperna: Vilka karaktärsdrag är "bra att ha"?
(T ex om man ska arbeta med din handledares uppgifter? Tala med denne för att få en bild.)


16

# Attraktionskraften: Varför har din handledare valt att arbeta här?
(P.g.a. intresse, bra lön, god gemenskap, bra arbetstider, goda möjligheter att utvecklas...)


17

# Utvecklingen:
• Finns möjligheter att lära sig något nytt? (Har du redan nu lärt dig något?)
• Kan man utvecklas? (Finns utmaningar som man växer av att konfrontera?)
• Kan man ”avancera” i yrket (uppnå högre poster, ta mer ansvar, faÌŠ utökade eller svaÌŠrare arbetsuppgifter och högre lön)?
Dina tankar om möjligheter till utveckling och karriär paÌŠ denna plats?


18

# Könsfördelningen:
Hur många kvinnor respektive män jobbar på arbetsplatsen?
Tycker du att det är ett typiskt kvinno-/mansyrke?


19

# Händelserna: Finns det naÌŠgot som hände under veckan
som du speciellt kommer ihaÌŠg? Varför? Berätta!


20


#        
Värderingarna: Vad har varit mest positivt med din prao?
Vad har varit mindre bra, tycker du? Och din handledare:
Vad tycker hen är de största fördelarna och nackdelarna med yrket? Slutligen, välj något att tänka på när det gäller ett nytt jobb (använd exempel från ovanstående lista) och motivera varför just detta är viktigt.


21

# Summa summarum (totalt):
Är detta ett yrke och en arbetsplats som lockar dig? (Skulle du kunna tänka dig att arbeta paÌŠ handledarens arbetsplats i framtiden? Varför? Varför inte? Om inte… vad vill du hellre arbeta med?)

Fler prao-frågor:  English  •  Spanska

"Rest-frågorna"

En del av de 21 frågorna (ovan) kan du svara på själv. Resterande kan du fråga en arbetskamrat om. Om inte heller denne kan svaret, fråga din handledare under intervjun (se nedan).

Om intervjun

De flesta tycker om att prata om sina jobb, när de har tid. Även de som inte så gärna pratar brukar ha mycket att säga om sina jobb när de väl sätter i gång och börjar.

Berätta för din handledare redan första prao-dagen att du vill ta reda på lite mer om vad som gäller. Fråga denne när han/hon har tid för att svara på några frågor (se nästa stycke). Förbered intervjun med att skriva upp de frågor som passar din arbetsplats.

Intervjua din handledare om skyldigheter och rättigheter.

Skyldigheter

Two Young Gents and a Lady by j4p4nkälla

På varje arbetsplats finns det speciella uppförandekoder man bör tänka på.
Men vad gäller på din arbetsplats för att passa in? Hur ska man bete sig?
Är det tillåtet att använda datorn för att surfa privat eller för privata mejl?
Får man ta en penna från ett kontor? Får man ta en bulle från ett café?
Hur viktigt är det att komma i tid? Och att slutföra dina uppgifter i tid?

Fråga gärna vad som händer om man skulle bryta mot någon regel.
Har arbetsplatsen fler regler som du bör känna till?
(E
xempel: På vissa arbetsplatser får man inte klä sig hur som helst.) Vad gäller på din?

Rättigheter

När man gör prao får man inte lön. Men självklart får man lön när man är anställd.
Hur mycket får man?
Hur ofta får man betalt? Vilka försäkringar betalar arbetsgivaren?
Ställs det rimliga krav på dem som jobbar? Hur är pauserna fördelade under dagen?

â–º Vilka skyldigheter och rättigheter har de anställda (på din prao)?

3. Provet

Om din PRAO med lite om samhällsekonomi och privatekonomi i största allmänhet.

  • Klicka på alla symboler på vänster-marginalen för att komma åt provfrågorna. Alla frågor har en â–º till vänster om sig.
     
  • 30 frågor finns på denna hemsida. 5 av dem kommer på provet (inga andra).
     
  • Varken ledtrådarna eller svarsalternativ (1 X 2 ) kommer på provet — du ska kunna svara ändå.

Skyldigheter och rättigheter

â–º Vilka skyldigheter och rättigheter har man på din prao? (Se 2. Intervju, ovan)

Arbetslösheten

Landets ekonomi förändras ständigt. Förändringarna påverkar alla (på ett eller annat sätt).
Bl. a. avgör landets ekonomi hur många det är som går utan jobb (trots att de vill jobba).
Det vill säga: Hur många som är arbetslösa.

  • Vissa säsonger (tider på året) är det gott om vissa typer av jobb.
    Exempel: Inför sommaren anställs det försäljare till glasskiosker.
    Gröna Lund anställer. (För vissa jobb räcker det med att vara 16 år fyllda).
  • Många butiker gör tvärtom. De nyanställer inför julrushen.
    Efter nyår är alla julklappar inköpta. Kundernas plånböcker är tomma.
    Det är väldigt tyst i butikerna. Säsongs-anställda behövs inte längre.
    Kallas säsongsarbetslöshet. Men som tur är, återvänder de jobben ett år senare.
# Vissa år skiner solen över landets ekonomi och då är det lättare att få jobb.
Kallas högkonjunktur.

#
Andra år passerar moln och då är det svårare.
Kallas lågkonjunktur.
(= Dåliga tider. Det är ont om jobb. Arbetslösheten ökar.)

Samhällets ekonomi svängar från goda tider (högkonjunktur) till dåliga tider (lågkonjunktur) och tillbaka igen.  Naturligtvis kallas arbetslösheten orsakad av lågkonjunktur för konjunkturarbetslöshet. Det går över när konjunkturen stärks.

# Ekonomin förändras också på lång sikt.
Vissa jobb försvinner för alltid (genom automatisering eller flytt till Kina).
Detta kallas strukturarbetslöshet.
Vad kan jag göra om mitt jobb försvinner?
Kanske omskola mig till ett jobb inom ett bristyrke.
(= ett yrke där det är brist på folk, exempelvis inom vård, skolan, IT)

 

â–º Arbetslösheten p.g.a. dåliga tider kallas för:
     1. konjunkturarbetslöshet   X. rationalisering   2. säsongsarbetslöshet

â–º Vad är skillnaden mellan konjunktur- och strukturarbetslöshet?

â–º Nämn och förklara 3 olika sorters arbetslöshet

1.

2.

3.

Den personliga kartläggningen

â–º Arbetsmiljö (vill/ vill inte)

â–º Arbetsinnehåll (vill/ vill inte)

â–º Geografisk område (vill/ vill inte)

â–º Mina förutsättningar (starka sidor/brister och behöv)

 

â–º Vilka tre faktorer på ovanstående listan tycker du är viktigast med ett arbete.  
     Motivera!

Diskriminering är olagligt! Zone free of discrimination by omerta

Diskriminering: att behandla några på ett särskilt sätt 

  • Kvinnor är i snitt bättre kvalificerade men tjänar mindre.
    Somliga chefer erbjuder kvinnor färre timmar
    (även till de som vill gå upp till heltid efter att ha varit hemma med småbarn).
    När det gäller topposter, finns få kvinnor i stora bolag men många inom politiken.
  • Unga människor saknar erfarenhet. Utan erfarenhet är det svårt att få många jobb.
    Men om man inte får jobb, hur ska man kunna få erfarenhet?
    Vad man kan göra är att gå rätt utbildning och göra praktik.
    Även prao ger lite erfarenhet och visar att man kan ta ett ansvar.
  • Äldre har ofta svårt att få bra jobb. De kanske fastnar i gamla fotspår.
    Kanske är de nära pensionering.
  • En chef som inte känner många med utländsk bakgrund kan känna sig osäker på vad en invandrare kan och hur denne samarbetar. Chefen kanske undviker att anställa.
  • Det är olagligt att diskriminera (behandla några på ett särskilt sätt). Det är emot lagen att göra så på grund av kön (eller könsidentitet), etnisk tillhörighet (om man till exempel är norsk!), religion (eller tro), funktionsnedsättning (handikapp), läggning eller ålder. källa: DO
  • Det helt ok att göra åtskillnad mellan personer p.g.a. meriter och kompetens.

â–º Kvinnor brukar:
     1. få högre lön än män   X. få lägre lön än män   2. lönearbeta mer än män

â–º Lättast att få anställning brukar det vara om man är:
     1. invandrare    X. högutbildad    2. under 25 år

Facket

Som enskild person kan det vara rätt så jobbigt att förhandla med ett stort företag.
Man känner sig liten. Företaget kanske strunta i dig. Men om man går ihop med andra i en förening som kallas fackförening (facket), lyssnar dom.
  • Vad bråkar facket om? Aktuell affisch (mars 2016) från Fackförbund i samverkan.
  • Många klarar sig rätt så bra utan facket, men de flesta i Sverige är med.
  • Facken är organiserade i lokala klubbar och i regionala avdelningar.
  • Facket hjälper även till om man får fel lön eller blir orättvist behandlad på jobbet.

Fackföreningarna samarbetar inom 3 centralorganisationer:



 

arbetarnas fackliga samarbetsorgan LO
 (Landsorganisationen, den äldsta och största
 centralorganisation,för vanliga arbetare i hela landet)

Några tillhörande fackföreningar:

  • LO: Byggnads, Kommunal (Sveriges största fackförening, för vanliga arbetare, många inom kommunen eller landstingen), Metall, Pappers, Transport,...
      ____________________________________________________________

 

Tco

 


tjänstemännens fackliga samarbetsorgan TCO
 
(Tjänstemannens centralorganisation)
 (För de som arbetar vid ett skrivbord åt kommunen eller staten,
   eller på en bank eller ett försäkringsbolag eller som lärare)

Några tillhörande fackföreningar:

  • TCO: Lärarförbundet, Polisförbundet, Unionen, Vårdförbundet,...
      ____________________________________________________________


 

akademikernas fackliga samarbetsorgan SACO:
(Sveriges akademikers centralorganisation,
 för de som har en längre universitetsutbildning)
.

Några tillhörande fackföreningar:

  • SACO: Civilekonomerna, Arkitekter, Ingenjörer, Pyskologförbundet,...

â–º Varför har vi fackföreningar?

â–º Vilken kom först, LO eller SACO?

â–º De flesta vanliga arbetare är med i:
     1. LO-förbund   X. TCO-förbund   2. SACO-förbund

â–º Vilken (eller vilka) fackförening organiserar de som arbetar paÌŠ din prao-plats?
     Är de flesta medlemmar i facket? Ta reda paÌŠ vem som är fackets representant paÌŠ arbetsplatsen och fraÌŠga honom eller henne.

Lön och förmån och andra inkomster 50SwedishKronaNote.JPG

Lön: Pengar som arbetsgivaren ger dig. Det är priset hen får betala för ditt arbete.

Förmån: Något som arbetsgivaren ger dig som inte är pengar.
                Till exempel: fika på jobbet, gymkort, extra försäkring, tjänstepension.

Inkomster: Lön och andra inkomster. Din granne som går på gymnasiet och hans närmaste fick pengar från olika håll förra månaden (olika inkomst-källor). Pengar kom in (=inkomster) från studiebidraget, från mormors pension, från rike farbroderns investeringar. Med andra ord: Inkomster kan man få från ett bidrag, en pension eller en investering.

  • Det finns flera sätt att få pengar: Man tillverkar något för försäljning. Ärver.
    Startar eget. Säljer dyrare än man köpt (en bostad, aktier...). Olika slags bidrag.
    Men mest pengar får de flesta vuxna från lönen.
  • Lönen är viktig men lönen är inte allt. Man behöver pengar för att överleva, men man vill helst också trivas på jobbet i en säkert miljö. Trivs gör man om man:
     
    • känner att man har en viktig uppgift som man får uppskattning för
    • jobbar med kollegor som man trivs med
    • jobbar i en byggnad/ fysisk miljö som man trivs med
    • jobbar i en miljö som känns säker (skyddsutrustning vid behöv)
  • Utöver lönen får många förmåner från jobbet (försäkring, extra pension, friskvård mm).
  • Dessutom betalar arbetsgivaren en arbetsgivaravgift till staten. Avgiften består
    av pengar för alla anställdas ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring mm.
  • Lönen + förmåner + arbetsgivaravgift är priset på arbete. 
    Högre än så kan ett företag inte betala ut åt en anställd.
    Exempel:
    Den nyöppnade butiken Franks kläder och klippning är en succé. Många vill vara nyklippta när de bär nya kläder. Det strömmar massa med kunder till butiken. De köper och betalar pengar. Det är mycket pengar, men det också finns många kostnader. Pengarna från kunderna ska täcka alla kostnader: En del går i skatt till staten. En större del går till frisören och expediten i pengar (lön) och i förmåner (till exempel friskvårdskort för att hålla de anställda friska och snygga som gynnar affärer). En del går till butikshyran. Finns pengar över kan Frank spara för att snygga till butiken eller ta pengarna ut i lön. Men poängen är att det är alltid pengarna som kommer från kunderna som delas upp. Företaget kan inte betala ut mer än det får in från kunderna. De pengarna som varje anställda dra in till företaget kan företaget betalar ut (i lönen, förmåner och arbetsgivaravgift).
  • Bidrag omfördelar inkomster. Till exempel så omfördelar barnbidrag inkomster från de som inte har barn (och således inte får barnbidrag) till dem som har barn: #
  • Alla i Sverige får en pension när de är gamla. Har man tjänat mycket får man mycket. Men även de som inte tjänat en krona i hela sitt liv får tillräckligt för att överleva.

â–º Vad kallas priset på arbete?

â–º Förutom lön, nämn 2 inkomstkällor och 2 förmåner

â–º Högre än så kan ett företag inte betala ut i lön, skatt och förmåner åt en anställd:

â–º Ge exempel på inkomst-omfördelning.

Marknadsföringen


       

Många företag har ett problem:
Kunderna har redan köpt deras produkter och behöver inga fler.
Vi efterfrågar inte deras produkter. (Vi frågar inte efter produkterna.)
Då försöker företagen att övertyga oss om att vi måste ersätta det som
vi köpt tidigare. Just det som var så viktigt att köpa. Nu ska det
ersättas av något ännu nyare — i den allra senaste stilen med de allra
senaste funktionerna.

Det finns konkurrerande butiker som tävlar om kunderna.
De erbjuder ett utbud av produkter som kunderna kan välja på.
#


â–º Vilken typ av reklam har störst påverkan på dig? 
     (T. ex. tidnings-, radion-, tv-, bio-, internet- eller direktreklam i brevlådan eller reklamskylt?)

â–º Hur marknadsför ditt prao-företag sina produkter - för att öka försäljningen?

â–ºTänk dig att du ska köpa en cykel i en cykelaffär. Olika cykelbutiker bjuder ut
     olika produkter till försäljningen = har olika utbud att välja på.
     Förklara vilka saker du ska tänka på när du köper en cykel.
     Tänk på begreppen efterfrågan, konkurrens och utbud.

Parterna

Parterna är:

     Fackföreningarna (facken)  
     samarbetar inom 3 central
     organisationer:      Tco  


Företagens (arbetsgivarnas)
organisationer, främst:


   Swedish-enterprise.svg
  • Parterna (parterna på arbetsmarknaden) förhandlar (pratar med varandra) om lönen.
  • Parterna är: fackföreningarna (facken) och företagens organisationer.
  • Lön förhandlas mellan parterna. (Parterna på arbetsmarknaden.) En del av lönen bestäms för varje anställd. Kallas individuell lönesättning.
  • Dina rättigheter och hur du får rätt: Lagar om LAS, MBL, jämställdhet
  • Ibland kommer facket och arbetsgivaren inte överens.
    Det kan blåsa upp till strid. De kan ta till åtgärder (stridsåtgärder):
Anställda
kan gå ut i strejk
(vägra att arbeta, från UK flag strike = slå)
Arbetsgivaren
kan vägra de anställda tillträde (till arbetsplatsen).
Kallas lockout (UK flag.  lock out = låsa ute) #
  • Strejker är numera ovanliga i Sverige. Lockouter förekommer nästan aldrig.
    Facket och arbetsgivaren brukar komma överens. #
  • Aktuell TCO-video:  Business Like a Swede

â–º Hur bestäms löner? (Ledtråd: individuell lönesättning är en del av svaret.) Vilka förhandlar?

â–º Strejkar man, då arbetar man:  1. extra   X. inte alls   2. mindre än vanligt

â–º Vilket "vapen" har facken?

â–º Vilket "vapen" har arbetsgivarna?

Skatterna

"Ingenting är säkert här i världen utom döden och skatterna." (- B. Franklin)

  • Mervärdesskatt (moms) är en skatt.
    Företagen tar ut moms vid försäljning och betalar sedan in till 
staten.

  • Alla som är skrivna i Sverige betalar skatt till den offentliga sektorn (kommun, landsting, stat).
  • Våra skattepengar bekostar biblioteken, bidragen, försvaret, idrottshallarna, omsorgen, våra parker, pensionen, polis, utbildningar, vård, vägnätet mm.

â–º Vad är moms för något?

â–º Vi alla betalar skatt. Vad används skattepengarna till?

Säkerheten

Varje arbetsplats med minst 5 anställda ska ha ett skyddsombud.

  • Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö (fysiskt och socialt).
    Denne ska också kolla att arbetsgivaren följer lagen om arbetsmiljön.
    Skyddsombudet har makt: Vid akut fara är denne skyldig att omedelbart 
    stänga arbetsplatsen tills felet/situationen är åtgärdad.
  • Fysiska skador har minskat, men det finns problem med kemikalier, mögel, psykisk stress och belastningsbesvär från ensidigt upprepade t. ex. armrörelser.
  • Dina rättigheter och hur du får rätt: Lagar om Arbetstid, Arbetsmiljö.

Statistiken

(Sverige, år 2014. Andel män ges i procent. Källa: SCB)

  1. Undersköterskor, hemtjänst m.fl. (7% män)
  2. Grundskollärare (24%)
  3. Företagssäljare (71%)
  4. Butiksförsäljare (fackhandel och dagligvaror) (38%)
  5. Barnskötare m.fl. (11%)


â–º Tre av landets vanligaste yrken är...

6. Vårdbiträden (med personliga assistenter) (21%)
7. Övrig kontorspersonal (21%)
8. Lager- och terminalpersonal  (78%)
9. Förskollärare  (4%)
10. Städare (24%)

Vanlig i Stockholm: Mjukvaru- och systemutvecklare (79%)

(Månadslön år 2014. Källa: SCB) (Mer info: lonestatistik.se)

64 000 General-, landstings- och kommundirektörer m.fl.

42 000 Rektorer och förskolechefer

39 000 Enhetschefer inom socialt och kurativt arbete och
           äldreomsorg samt övrig samhällsservice

37 000 Planeringsarkitekter m.fl.

35 000 Ekonomer

35 000 Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.

33 000 Distrikts- och skolsköterskor

31 000 Lärare (på gymnasiet och grundskolan)

28 000 Sjukgymnaster och arbetsterapeuter

27 000 Fritidspedagoger och förskollärare, SYO

27 000 Samtliga anställda, snitt

â–º Tre yrken där man tjänar mer än de flesta är...

Mer info

Frågor att ställa till dig själv vid val av arbete

  • Vilken typ av arbetsuppgifter tycker jag om?
  • Vilken sorts aktivitet får mig att glömma tid och rum?
  • Vilka uppgifter undviker jag trots att jag klarar av att göra dem?
  • Med vilken typ av människor samarbetar jag bäst?
  • Vilka yrkeserfarenheter har bidragit mest till min utveckling som person och i yrket?
  • Vad får mig att bra? Vad får mig att må dåligt?
  • Vilken ny kunskap behöver jag/längtar jag efter inför nästa tre år?
  • Vilka arbetsförhållanden får mig att göra ett bra jobb?
  • När är jag som mest kreativ - under vilka arbetsförhållanden?
  • Vad har jag gjort som andra människor har gett mig beröm för?
  • Vad har jag lyckats med?
  • Vad har jag för dröm om framtiden?
  • Vad gör jag om 5 år? Om 10 år?
  • Vad vill jag förverkliga? Går det? Vågar jag? Finns det några hinder?
  • Hur ska jag nå mina mål? Vilka är delmålen? Vilka broar till målet finns det?
  • Annat

Mål och betygskriterier

Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att:

  • formulera och pröva antaganden och lösa problem
  • reflektera över erfarenheter
  • kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden

Skolan skall i sin undervisning i det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven

  • utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle,
  • utvecklar respekt för andra människors ställningstagande men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar,
  • gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etniskt tillhörighet,
  • utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstagande och handlingar