Jump to navigation

pengar

"Pengar kommer, pengar går." - Madi Banja (och andra)

Din kassakista är din gud men så en afton får du bud. Och alla dina slantar små, vad hjälper de dig då? Du kan ingenting ta med dig dit du går” -Cornelis Vreeswijk

Klicka
  ↓

Provet

Om samhällsekonomi och privatekonomi i största allmänhet.

  • Klicka på alla symboler på vänster-marginalen för att komma åt provfrågorna. Alla frågor har en â–º till vänster om sig.
     
  • 30 frågor finns på denna hemsida. 5 av dem kommer på provet (inga andra).
     
  • Varken ledtrådarna eller svarsalternativ (1 X 2 ) kommer på provet — du ska kunna svara ändå.

Arbetslösheten

Landets ekonomi förändras ständigt. Förändringarna påverkar alla (på ett eller annat sätt).
Bl. a. avgör landets ekonomi hur många det är som går utan jobb (trots att de vill jobba).
Det vill säga: Hur många som är arbetslösa.

  • Vissa säsonger (tider på året) är det gott om vissa typer av jobb.
    Exempel: Inför sommaren anställs det försäljare till glasskiosker.
    Gröna Lund anställer. (För vissa jobb räcker det med att vara 16 år fyllda).
  • Många butiker gör tvärtom. De nyanställer inför julrushen.
    Efter nyår är alla julklappar inköpta. Kundernas plånböcker är tomma.
    Det är väldigt tyst i butikerna. Säsongs-anställda behövs inte längre.
    Kallas säsongsarbetslöshet. Men som tur är, återvänder de jobben ett år senare.
# Vissa år skiner solen över landets ekonomi och då är det lättare att få jobb.
Kallas högkonjunktur.

#
Andra år passerar moln och då är det svårare.
Kallas lågkonjunktur.
(= Dåliga tider. Det är ont om jobb. Arbetslösheten ökar.)

Samhällets ekonomi svängar från goda tider (högkonjunktur) till dåliga tider (lågkonjunktur) och tillbaka igen.  Naturligtvis kallas arbetslösheten orsakad av lågkonjunktur för konjunkturarbetslöshet. Det går över när konjunkturen stärks.

# Ekonomin förändras också på lång sikt.
Vissa jobb försvinner för alltid (genom automatisering eller flytt till Kina).
Detta kallas strukturarbetslöshet.
Vad kan jag göra om mitt jobb försvinner?
Kanske omskola mig till ett jobb inom ett bristyrke.
(= ett yrke där det är brist på folk, exempelvis inom vård, skolan, IT)

 

â–º Arbetslösheten p.g.a. dåliga tider kallas för:
     1. konjunkturarbetslöshet   X. rationalisering   2. säsongsarbetslöshet

â–º Vad är skillnaden mellan konjunktur- och strukturarbetslöshet?

â–º Nämn och förklara 3 olika sorters arbetslöshet

1.

2.

3.

Diskriminering är olagligt! Zone free of discrimination by omerta

Diskriminering: att behandla några på ett särskilt sätt 

  • Kvinnor är i snitt bättre kvalificerade men tjänar mindre.
    Somliga chefer erbjuder kvinnor färre timmar
    (även till de som vill gå upp till heltid efter att ha varit hemma med småbarn).
    När det gäller topposter, finns få kvinnor i stora bolag men många inom politiken.
  • Unga människor saknar erfarenhet. Utan erfarenhet är det svårt att få många jobb.
    Men om man inte får jobb, hur ska man kunna få erfarenhet?
    Vad man kan göra är att gå rätt utbildning och göra praktik.
    Även prao ger lite erfarenhet och visar att man kan ta ett ansvar.
  • Äldre har ofta svårt att få bra jobb. De kanske fastnar i gamla fotspår.
    Kanske är de nära pensionering.
  • En chef som inte känner många med utländsk bakgrund kan känna sig osäker på vad en invandrare kan och hur denne samarbetar. Chefen kanske undviker att anställa.
  • Det är olagligt att diskriminera (behandla några på ett särskilt sätt). Det är emot lagen att göra så på grund av kön (eller könsidentitet), etnisk tillhörighet (om man till exempel är norsk!), religion (eller tro), funktionsnedsättning (handikapp), läggning eller ålder. källa: DO
  • Det helt ok att göra åtskillnad mellan personer p.g.a. meriter och kompetens.

â–º Kvinnor brukar:
     1. få högre lön än män   X. få lägre lön än män   2. lönearbeta mer än män

â–º Lättast att få anställning brukar det vara om man är:
     1. invandrare    X. högutbildad    2. under 25 år

Facket

Som enskild person kan det vara rätt så jobbigt att förhandla med ett stort företag.
Man känner sig liten. Företaget kanske strunta i dig. Men om man går ihop med andra i en förening som kallas fackförening (facket), lyssnar dom.
  • Vad bråkar facket om? Aktuell affisch (mars 2016) från Fackförbund i samverkan.
  • Många klarar sig rätt så bra utan facket, men de flesta i Sverige är med.
  • Facken är organiserade i lokala klubbar och i regionala avdelningar.
  • Facket hjälper även till om man får fel lön eller blir orättvist behandlad på jobbet.

Fackföreningarna samarbetar inom 3 centralorganisationer:



 

arbetarnas fackliga samarbetsorgan LO
 (Landsorganisationen, den äldsta och största
 centralorganisation,för vanliga arbetare i hela landet)

Några tillhörande fackföreningar:

  • LO: Byggnads, Kommunal (Sveriges största fackförening, för vanliga arbetare, många inom kommunen eller landstingen), Metall, Pappers, Transport,...
      ____________________________________________________________

 

Tco

 


tjänstemännens fackliga samarbetsorgan TCO
 
(Tjänstemannens centralorganisation)
 (För de som arbetar vid ett skrivbord åt kommunen eller staten,
   eller på en bank eller ett försäkringsbolag eller som lärare)

Några tillhörande fackföreningar:

  • TCO: Lärarförbundet, Polisförbundet, Unionen, Vårdförbundet,...
      ____________________________________________________________


 

akademikernas fackliga samarbetsorgan SACO:
(Sveriges akademikers centralorganisation,
 för de som har en längre universitetsutbildning)
.

Några tillhörande fackföreningar:

  • SACO: Civilekonomerna, Arkitekter, Ingenjörer, Pyskologförbundet,...

â–º Varför har vi fackföreningar?

â–º Vilken kom först, LO eller SACO?

â–º De flesta vanliga arbetare är med i:
     1. LO-förbund   X. TCO-förbund   2. SACO-förbund

Lön och förmån och andra inkomster 50SwedishKronaNote.JPG

Lön: Pengar som arbetsgivaren ger dig. Det är priset hen får betala för ditt arbete.

Förmån: Något som arbetsgivaren ger dig som inte är pengar.
                Till exempel: fika på jobbet, gymkort, extra försäkring, tjänstepension.

Inkomster: Lön och andra inkomster. Din granne som går på gymnasiet och hans närmaste fick pengar från olika håll förra månaden (olika inkomst-källor). Pengar kom in (=inkomster) från studiebidraget, från mormors pension, från rike farbroderns investeringar. Med andra ord: Inkomster kan man få från ett bidrag, en pension eller en investering.

  • Det finns flera sätt att få pengar: Man tillverkar något för försäljning. Ärver.
    Startar eget. Säljer dyrare än man köpt (en bostad, aktier...). Olika slags bidrag.
    Men mest pengar får de flesta vuxna från lönen.
  • Lönen är viktig men lönen är inte allt. Man behöver pengar för att överleva, men man vill helst också trivas på jobbet i en säkert miljö. Trivs gör man om man:
     
    • känner att man har en viktig uppgift som man får uppskattning för
    • jobbar med kollegor som man trivs med
    • jobbar i en byggnad/ fysisk miljö som man trivs med
    • jobbar i en miljö som känns säker (skyddsutrustning vid behöv)
  • Utöver lönen får många förmåner från jobbet (försäkring, extra pension, friskvård mm).
  • Dessutom betalar arbetsgivaren en arbetsgivaravgift till staten. Avgiften består
    av pengar för alla anställdas ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring mm.
  • Lönen + förmåner + arbetsgivaravgift är priset på arbete. 
    Högre än så kan ett företag inte betala ut åt en anställd.
    Exempel:
    Den nyöppnade butiken Franks kläder och klippning är en succé. Många vill vara nyklippta när de bär nya kläder. Det strömmar massa med kunder till butiken. De köper och betalar pengar. Det är mycket pengar, men det också finns många kostnader. Pengarna från kunderna ska täcka alla kostnader: En del går i skatt till staten. En större del går till frisören och expediten i pengar (lön) och i förmåner (till exempel friskvårdskort för att hålla de anställda friska och snygga som gynnar affärer). En del går till butikshyran. Finns pengar över kan Frank spara för att snygga till butiken eller ta pengarna ut i lön. Men poängen är att det är alltid pengarna som kommer från kunderna som delas upp. Företaget kan inte betala ut mer än det får in från kunderna. De pengarna som varje anställda dra in till företaget kan företaget betalar ut (i lönen, förmåner och arbetsgivaravgift).
  • Bidrag omfördelar inkomster. Till exempel så omfördelar barnbidrag inkomster från de som inte har barn (och således inte får barnbidrag) till dem som har barn: #
  • Alla i Sverige får en pension när de är gamla. Har man tjänat mycket får man mycket. Men även de som inte tjänat en krona i hela sitt liv får tillräckligt för att överleva.

â–º Vad kallas priset på arbete?

â–º Förutom lön, nämn 2 inkomstkällor och 2 förmåner

â–º Högre än så kan ett företag inte betala ut i lön, skatt och förmåner åt en anställd:

â–º Ge exempel på inkomst-omfördelning.

Marknadsföringen







       
Många företag har ett problem:
Kunderna har redan köpt deras produkter och behöver inga fler.
Vi efterfrågar inte deras produkter. (Vi frågar inte efter produkterna.)
Då försöker företagen att övertyga oss om att vi måste ersätta det som
vi köpt tidigare. Just det som var så viktigt att köpa. Nu ska det
ersättas av något ännu nyare — i den allra senaste stilen med de allra
senaste funktionerna.

Det finns konkurrerande butiker som tävlar om kunderna.
De erbjuder ett utbud av produkter som kunderna kan välja på.
#


â–º Vilken typ av reklam har störst påverkan på dig? 
     (T. ex. tidnings-, radion-, tv-, bio-, internet- eller direktreklam i brevlådan eller reklamskylt?)

â–ºTänk dig att du ska köpa en cykel i en cykelaffär. Olika cykelbutiker bjuder ut
     olika produkter till försäljningen = har olika utbud att välja på.
     Förklara vilka saker du ska tänka på när du köper en cykel.
     Tänk på begreppen efterfrågan, konkurrens och utbud.

Parterna

Parterna är:

     Fackföreningarna (facken)  
     samarbetar inom 3 central
     organisationer:      Tco  


Företagens (arbetsgivarnas)
organisationer, främst:


   Swedish-enterprise.svg
  • Parterna (parterna på arbetsmarknaden) förhandlar (pratar med varandra) om lönen.
  • Parterna är: fackföreningarna (facken) och företagens organisationer.
  • Lön förhandlas mellan parterna. (Parterna på arbetsmarknaden.) En del av lönen bestäms för varje anställd. Kallas individuell lönesättning.
  • Dina rättigheter och hur du får rätt: Lagar om LAS, MBL, jämställdhet
  • Ibland kommer facket och arbetsgivaren inte överens.
    Det kan blåsa upp till strid. De kan ta till åtgärder (stridsåtgärder):
Anställda
kan gå ut i strejk
(vägra att arbeta, från UK flag strike = slå)
Arbetsgivaren
kan vägra de anställda tillträde (till arbetsplatsen).
Kallas lockout (UK flag.  lock out = låsa ute) #
  • Strejker är numera ovanliga i Sverige. Lockouter förekommer nästan aldrig.
    Facket och arbetsgivaren brukar komma överens. #
  • Aktuell TCO-video:  Business Like a Swede

â–º Hur bestäms löner? (Ledtråd: individuell lönesättning är en del av svaret.) Vilka förhandlar?

â–º Strejkar man, då arbetar man:  1. extra   X. inte alls   2. mindre än vanligt

â–º Vilket "vapen" har facken?

â–º Vilket "vapen" har arbetsgivarna?

Skatterna

"Ingenting är säkert här i världen utom döden och skatterna." (- B. Franklin)

  • Mervärdesskatt (moms) är en skatt.
    Företagen tar ut moms vid försäljning och betalar sedan in till 
staten.

  • Alla som är skrivna i Sverige betalar skatt till den offentliga sektorn (kommun, landsting, stat).
  • Våra skattepengar bekostar biblioteken, bidragen, försvaret, idrottshallarna, omsorgen, våra parker, pensionen, polis, utbildningar, vård, vägnätet mm.

â–º Vad är moms för något?

â–º Vi alla betalar skatt. Vad används skattepengarna till?

Säkerheten

Varje arbetsplats med minst 5 anställda ska ha ett skyddsombud.

  • Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö (fysiskt och socialt).
    Denne ska också kolla att arbetsgivaren följer lagen om arbetsmiljön.
    Skyddsombudet har makt: Vid akut fara är denne skyldig att omedelbart 
    stänga arbetsplatsen tills felet/situationen är åtgärdad.
  • Fysiska skador har minskat, men det finns problem med kemikalier, mögel, psykisk stress och belastningsbesvär från ensidigt upprepade t. ex. armrörelser.
  • Dina rättigheter och hur du får rätt: Lagar om Arbetstid, Arbetsmiljö.

Statistiken

(Sverige, år 2014. Andel män ges i procent. Källa: SCB)

  1. Undersköterskor, hemtjänst m.fl. (7% män)
  2. Grundskollärare (24%)
  3. Företagssäljare (71%)
  4. Butiksförsäljare (fackhandel och dagligvaror) (38%)
  5. Barnskötare m.fl. (11%)


â–º Tre av landets vanligaste yrken är...

6. Vårdbiträden (med personliga assistenter) (21%)
7. Övrig kontorspersonal (21%)
8. Lager- och terminalpersonal  (78%)
9. Förskollärare  (4%)
10. Städare (24%)

Vanlig i Stockholm: Mjukvaru- och systemutvecklare (79%)

Mer info

Mål och betygskriterier

Skolan skall sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att:

  • formulera och pröva antaganden och lösa problem
  • reflektera över erfarenheter
  • kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden

Skolan skall i sin undervisning i det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven

  • utvecklar en tilltro till sin egen förmåga att påverka och en vilja att hävda demokratiska värden samt blir förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle,
  • utvecklar respekt för andra människors ställningstagande men uppmärksammar och tar avstånd från sådana som innebär förtryck och kränkningar,
  • gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etniskt tillhörighet,
  • utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina och andras ställningstagande och handlingar

Vad gör dina föräldrar på jobbet?

Kimmel Asks Kids "What Do Your Parents Do At Work?"