Samhällsfrågor
Agenda-sättning
Samhällsfrågor
Hur ska vi har det i vårt samhälle?
- Frågor om hur vi ska ha det i samhället kallas helt enkelt: samhällsfrågor. Det kan handla om olika problem i samhället. Exempel: brottslighet, fattigdom, ojämlikhet.
- Begreppet (ordet) samhällsfrågor ofta används ihop med begreppet dagordning. Exempel:
"Enligt valanalysen uppfattar inte väljarna längre att Socialdemokraterna har svar på de stora samhällsfrågorna.... Socialdemokraterna lyckades inte sätta dagordningen, och var inte flexibla nog att gilla läget när integrationspolitik blev en stor fråga." källa
Dagordningen
Vissa frågor (om hur vi ska ha det) diskuteras av många. De beträktas som värda att diskuterar, som frågor för dagen. De är med på samhällets dagordning.
- Frågor som är med på samhällets dagordning engagerar många och diskuteras av många. Exempel: frågor kring hur vi behandlar djur, människor och natur.
- Andra samhällsproblem diskuteras sällan (inte ofta). De är inte med på agendan, på dagordningen. De är inte punkter att prata om på samhällets möten.
- Bara ett litet urval av alla tänkbara frågor diskuteras i någon större utsträckning. Det är så för att allmänhetens uppmärksamhet är begränsad. Men också så för att många frågor som diskuteras i andra länder avfärdas som redan lösta eller ointressanta i Sverige.
- Många länder har infört åtgärder som de flesta i Sverige inte alls funderar på, ofta av bra anledningar.
-
Exempel: I Sverige diskuterar vi sällan att på allvar införa följande utländska lagar/åtgärder:
- abort-förbjud (finns i Brasilien, Irland, Polen, Iran, Saudi-Arabien)
- absolut monarki (i Saudiarabien ligger all makt hos den kungliga familjen)
- dagsböter för fortkörning (i Finland ju mer du tjänar desto dyrare blir det)
- dödstraff (Kina, USA med flera)
- flytta huvudstaden (Brasilien och Myanmar flyttade sina till ländernas mitt)
- dödsstraff för homosex (Brunei, Iran, IS, Qatar, Sudan, Nigeria, Saudiarabien, Yemen)
- fängelse för kritik av domare (Singapore)
- fängelse för kritik av kungen (Thailand)
- jordreform (Zimbabwe gav de rikas odlingsmark till de fattiga)
- kriga med ett grannland (många gör/ har gjort så)
- narkotika-legalisering (Portugal)
- obligatorisk undervisning i andra främmande språk än engelska (fler länder i Africa…)
- USA-dollarn som ett av landets valutor (24 länder har gjort så)
De bestämmer dagordningen
Vilka är det som:
- står bakom samhällets dagordning
- bestämmer att vissa frågor är värda att diskutera
- formulerar och ställer de frågor som diskuteras i samhället?
Media, politiker och opinionsledare är bland de som bestämmer:
- prioritering: vad som diskuteras som ett samhällsproblem
- lösningar: vilka åtgärder som anses aktuella och rimliga
- bortdefinering: vad man låter bli att ta upp
- icke-beslut: vad man kanske ta upp men låter bli att göra något åt (beträktas som utan lösning)
Opinionsledare är människor som påverkar andras åsikter:
- religiösa ledare (Sveriges arkebiskop, påven, Dalai lama)
- IT-guruer (Mark Zuckerberg (Facebook), ”PewDiePie” (datorspel expert))
- artister (Zara Larsson om feminism)
- ledande personer inom media, politik, idrott, kultur mm
Numera får journalister delar allmänhetens uppmärksamhet med bloggare och instagrammare. De senare får allt mer uppmärksamhet, trots att det är journalister som är bättre på att hålla sig till fakta. Enligt Maktutredningen (redan år 1990 ) lider media av resursbrist: Ont om tid, utrymme, personal, uppmärksamhet.
â–º Vilka media tror du har störst inflytande över samhällets dagordningen? Motivera!
â–º Tror du att du kan få upp en fråga på samhällets dagordning (agenda), i alla fall lokalt? Genom att dela (sprida) en tweet, spela in en youtube, kontakta en politiker eller skriva en insändare? 

â–º Skriv en insändare om en samhällsfråga som du tycker förtjänar mer uppmärksamhet än den får. Skriv också om anledningar till att det är så tyst om frågan.
Djuren
Vi lär oss redan som småbarn hur vi ska betrakta världen och dess invånare.
- Barn i Korea växer upp med föreställningen (tron) att hund är mat. Men hundratals millioner hinduer i Indian äter inte kött alls.
â–º Skulle du ”ta seden dit man kommer” och äter hund om du flyttade till Korea? Eller om du bjuds hem till en korean i Stockholm? Varför/varför inte?
Varför känner vi människor ömhet och medkänsla för vissa djur men inte andra? Sådana funderingar ledde professor av psykologi och sociologi Melanie Joy att skriva boken Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor (svensk översättning år 2014).
- I laboratorier har forskare odlat fram något som liknar kött. Än så länge är konstgjort kött extrem dyrt. Men på sikt kommer priserna att sjunka. Kommer det att (helt eller till stor del) ersätta vanlig djurhållning? Ett sådant grundläggande förändring i samhället är ganska sällsynt. Man kan fråga sig om det verkligen blir av.
â–º Låt oss säga att forskare lyckas få fram ett billigt konstgjort kött. Kommer framtidens samhället att ändå fortsätta att hålla och avlida (döda) djur? Vad tror du? Motivera!
|
|
Minkar lever i små burar innan de dödas och blir päls. Stackars!
Aktivister bryter sig in på minkfarmer, klipper upp burar och befria minkarna. Men de flesta minkar som släps ut svälter eller överkörs. |
â–º Är det rätt att befria minkarna (varför/varför inte)? Vilka andra sätt kan djurrättsaktivisterna använda sig av för att föra fram sina åsikter?
Energi
Energifallet: Så tycker jag (värderingsövningar): klass 4-6 • klass 7-9
Graffiti 
Graffiti är text eller bilder som sprejas 
eller målas utomhus av privatpersoner. Vissa texter/bilder är fina, konstnärliga. Man kan prata om sprejkonst. Men man kan stör sig på andra bilder.
â–º Någon har sprejat rasistiska graffiti på ditt hus. Och klottrat på närmaste busshållplatsen. Och på skolan. Du är upprörd. Vad gör du?
â–º På ett annat papper, skriv en insändare om graffiti. Använd en rubrik, kanske en av följande: Graffiti — Ett bra sätt för ungdomar att uttrycka. Eller: Störande klotter som ska bort.
Migration 
Flyktingar får svensk ekonomi att blomstra | Fria.Nu
Mar 3, 2016 - Svensk ekonomi växer näst snabbast i hela Europa. ... Och att flyktingmottagandet är en viktig faktor bakom utvecklingen är ekonomerna ense ...
Flyktingkrisen 
Nyligen (13 sept. 2015) gavs ut #jagdelar (en specialtidning från Dagens nyheter). Några citat ur den:
- Peter Wolodarski (Dagen nyheters chefredaktör):
”Att stå upp för mänskliga rättigheter är inte ”partiskt”…. Det är i själva verket en del av vårt medborgarskap.” - Kerstin Ekman (författare, ledamot av Svenska Akademien):
”Det finns en guldreserv av humanism i Sverige” - (En som flydde över Medelhavet):
”Jag är så lycklig att jag lever. Jag vet att många dör när de försöker ta sig över havet.” - Temitope Peter som flytt från Nigeria med sin dotter:
”När man har haft ett mål så här länge, och sedan når det… då känns det bra.” - Jan Lewenhagen:
”Idag tycks många av Europas länder inte vara redo att ge en fristad till människor som flyr från rena helveten. En bidragande orsak är sannolikt att det handlar om människor som har ”fel” religion, kultur och hudfärg.” - Laleh (artist):
”Vad vi som nation kan och inte kan åstadkomma tillsammans kommer vi alltid ha delade meningar om, så till den grad att våra delade meningar delar oss, men när verkligheten blir så påtaglig att den flyter upp på strandkanten i form av en treårings kropp så är verkligheten inte längre något som vi kan vara oense om, den ligger där, död och verklig, alla kan se den nu. Den kommer alltid att pryda vår verklighet, hänga över oss, vare sig vi vill se den vackra utsikten eller barnet på stranden. Hur vi än gör så gränsar Sverige till resten av världen och barnen kan komma levande hit, inte döda.”
â–º Skriv en insändare om flyktingkrisen. Anknyt gärna till några av citaten ovan.
â–º Bör Sverige kriga mot Islamiska staten? Motivera!
Jag är så glad att jag är svensk
Olsson är svensk. Det är han stolt över. Utlänningar är bara skräp.
De pratar så underligt, äter konstig mat och har så mystiska religioner.
De duger inte till någonting. Sverige skulle klara sig bra utan utlandet. Det här tänker Olsson när han vaknar i sin säng, som är en uppfinning från Asien. Han kryper ut ur sitt ulltäcke från Australien och sina lakan av bomull från Sudan.
Han tar av sig sin pyjamas som ursprungligen är ett plagg från Indien. Så stoppar han fötterna i sina tofflor, en indiansk uppfinning. I badrummet tvättar han sig med tvål så som araberna lärt oss och rakar sig — en ritual från gamla Mesopotamien.
Så går han ut i köket och tittar ut genom fönstret — det var egyptierna som uppfann glaset.
Apelsinsaft från Cypern, kaffe från Etiopien, socker från Kuba.
Olsson läser... bokstäver som de gamla semiterna en gång konstruerade på papper som kineserna var först med att framställa med en teknik som vidareutvecklades i Tyskland.
Det regnar. Olsson spänner upp ett paraply. Det var i Indien paraplyet först användes.
Så kör Olsson till jobbet. Han är glad och lycklig över att vara en god människa. "Tack gode Jesus" tänker han och sänder ett tack till en jude som sällan sökte sig i lag med självgoda människor.."
Invandring
Piratkopiering 
â–º Bör det vara tillåtet att ladda ner filmer och dela dem med vänner? Motivera!
â–º Bör man dela musik utan att musikern får några pengar? Varför eller varför inte?
â–º Vad är poängen med berättelsen om studenten som stjäl en lukt?
Samí 
och andra minoriteter
|
|
 |
• En same i norr (i staden Piteå) som bär traditionella
|
 |
|
â–º Var i världen levde samer förr?
â–º Har samer ett eget land?
â–º Många samer jobbar nära naturen. Vad jobbar de med?
â–º Hur länge sedan började folk prata samiska?
â–º Vad betyder ordet minoritetsspråk?
Minoriteter har funnits under hundratals år i nästan alla länder. EU har bestämt att de som har funnits länge i ett EU-land ska inte betäckas som invandrare men som ”nationella minoriteter”. Fem svenska folkgrupper, i storleksordning, största grupp först:
- Sverigefinnar:
- Arbetade i skogarna i Norrland och Bergslagen, från 1700-talet
- Finska barn skickades till säkerhet i Sverige, Andra världskriget
- Många kom när svensk industri var i skriande behöv av arbetare, 1970-talet
- Samer: (se ovan)
- Romer:
- Folk vandrade från Indien till Europa under medeltiden. Vissa fortsatte norrut till Sverige. Ingen svensk kommun vilje låta de stannar länge så de fortsätte vandra.
- Senare försökte myndigheterna att tvinga de att leva ett vanligt svenskt liv.
- Från romani (romernas språk) har vi fått ord som tjej och haja (haja du, förstår du?)
- (Obs! Romer och roaming är helt olika saker. Roaming handlar om att när du är utomlands, din mobiltäcking "roams" [engelska för vandrar] mellan utländska teleoperatörer — på din bekostnad. Frank snålar genom att stänga av sin mobils roaming-funktion när han är utomlands.)
- Tornedalingar: På medeltiden var Tornedalen (i Norrland) en viktig handelsplats. Finnarna där utvecklade en egen kultur och ett eget språk, meänkielí.
- Judar: En liten grupp kom till Sverige under medeltiden. Under 1900-talet flydde en antal till, först från Hitlers Tyskland och senare från kommunistländer i östra Europa.
â–º Vilka är de 5 ”nationella minoriteter”?
â–º Berätta allt du kan om en av de 5 nationella minoriteterna.
I världen finns det många fler folkgrupper än det finns länder.
- Några folkgrupper som gärna vill ha egna länder:
- katalonierna (Barcelona), kurderna, palestinierna, skottarna, tibetanerna, olika indianstammar m fl.
Socialisation
Grupptryck
Människor utöver (medvetet och omedvetet) sociala tryck på varandra.
- Många (i alla åldrar) klär sig för att passa in bland jämlika. När det gäller högstadiet, gör många barn nästan vad som helst för att vara med, till exempel slåss, röka eller snatta (ta något från en butik utan att betala).
- Alla bör ha en trygg vardag. Relationer bör kännetecknas av tillit, allas lika värde och respekt. Ändå kan det se ut på helt andra sätt.
- Många utsätts för olika slags kränkande behandling: diskriminering, främlingsfientlighet, homofobi, rasism, sexuella trakasserier, och/eller mobbning.
Mobbning
Grupptryck kan slå över till mobbning av de som anses inte passar in.
- Vad är mobbning? ”När en person gång på gång blir utsatt för något, tex knuffar, utfrysning eller elaka kommentarer, som gör att han eller hon blir ledsen.”
- Mobbning kan förekomma såväl i skolan som på arbetet. Också de som inte själva mobba säger ofta inte ifrån pga rädsla att själva blir utsätt.
â–º Vad menas med grupptryck (sociala tryck)?
Tänk själv: Ge exempel på metoder som grupper kan använda sig av för att utöva tryck på sina medlemmar.
â–º Skriv en insändare. Börja den med att förklara vad mobbning är (i dina egna ord).
Måns sitter redan på sin plats vid skolbänken, efter ha blivit kränkt på rasten. De andra grabbarna och tjejerna hade knuffat ner honom i en vattenpöl, kallat honom för fula saker och till sist gett honom en örfil. Måns är nu 13 år och detta har pågått i ett par år nu. Måns har inte vågat säga något, ingen har heller märkt något, inte vad Måns vet.
Då kommer suddet flygande och träffar honom i huvudet och blickarna som talar om för honom att hålla tyst. Fnittret från tjejerna i klassen när de ser att Måns får ont, gör även ont i Måns själ.
Måns tittar snabbt till i sin telefon och får se ett sms.
"Passa dig på vägen hem!" står det.
Måns får en stickande och orolig känsla i bröstet.
Bara ett par timmar kvar tänker han.
Måns får svårt att koncentrera sig resten av skoldagen då han vet att han kommer få ett helsike på vägen hem. Han kommer få springa, ta en annan väg, vara rädd och bara må så där dåligt.
Klockan ringer och skoldagen är slut. Måns springer in på toaletten och väntar där 30 min tills han vågar gå ut.
Han kollar sig noga omkring innan han tar sats och springer. Han springer en rejäl omväg hemåt...
Klockan börjar bli sent. Måns mamma börjar bli orolig.
Han brukar ju passa tider.
Kl 20.00 ringer Måns mamma polisen.
Ett eftersök och insats om försvunnen person sätts igång. Hundförare börjar gå från skolan och genomsöka där. Fyra polisbilar börjar snurra i området för att köra ledstänger. Även en helikopter kallas till insatsen.
En patrull åker hem till Måns mamma för att samla på sig mer uppgifter om Måns. Patrullen får även titta i Måns rum. De hittar en dator som de öppnar upp. Där hittar de hot, kränkningar och bilder på när Måns blivit utsatt. Bilderna är skickade från en mobil.
Patrullen hittar även anteckningar som Måns gjort. "Jag orkar snart inte mer" "Jag vill bara bort härifrån" Stod det på en sida bredvid hans historiebok.
Klockan närmar sig 02.00.
På insats 81 hörs då en hundförares röst.
'"Vi har träff, jag vill ha flera patruller till platsen och en ambulans!"
Patruller anländer, ambulans kommer till platsen.
Men det är för sent.
Måns är blå/grå och märket av repet runt hans hals är röd/lila.
Måns orkade inte mer, han ville bara fly!
Patrull åker hem till Måns mamma, stämningen i patrullbilen är väldigt låg.
Tyst och stilla går patrullen fram till ytterdörren och ringer på.
Måns mamma öppnar och när hon får se poliserna bryter hon ihop, hon förstod. Måns pappa springer ner för trappan och försöker trösta sin fru.
Patrullen står tyst och avvaktande. Känslor och tankar far genom deras huvuden.
Till sist sätter de sig ner i soffan mitt emot Måns mamma och pappa.
"Vi måste tyvärr meddela att er son Måns är död. Han hittades hängd på en avlägsen plats i skogen."
Patrullen får kämpa med sina känslor och försöka trösta så gott det går.
Insatsen släcks ner, rapporter skrivs, hjälp erbjuds till anhöriga, debriefing för inblandade poliser.
Man vad hjälper det Måns?
Mobbing är ett otyg utan dess like! Mobbing är något fult och väldigt kränkande. Mobbing kan ske i det tysta, så var uppmärksam. Tyvärr sker det både hos barn, ungdomar och vuxna.
Så här illa kan det faktiskt gå men det är inget som mobbarna tänker på, inte just då kanske.
(Måns är ett fingerat namn och finns inte med i någon sådan händelse som den här.)
Var rädd om varandra! Kämpa mot mobbing!
// Martin Ståhl
Hjälplinjer: Jourhavande kompis (för unga upp till 25 år) • BRIS (för barn och tonåringar) • Mer info: Rättigheter
Mellan kulturer
|
”folk ska väl få behålla den kultur de har så mycket de vill så länge de följer lagen. De får uppfostra sina barn hur hårt de vill, de får vara hur religiösa de vill, de får ha på sig vilka kläder de vill, de får äta och låta bli att äta vad de vill etc. så länge det inte bryter mot några lagar. Precis som alla vi andra i Sverige.” -från familjliv.se |
”Man ska [ta] seden ditt man kommer. Nu menar jag inte att man plötsligt måste dansa små grodorna och supa sig redlös och somna i en busskur. Det jag menar är att man måste lära sig språket och lära sig de sociala normer som råder samt känna av "gunget". Man måste sätta sig in i vad som är skillnaden mellan Sverige och det land man kommer ifrån och förstå och respektera varför det ser ut som det gör här. Man behöver inte anamma precis allt med Sverige men om man vill vara en i gänget så får man allt bjuda till och anpassa sig.” -från familjliv.se: |
â–º Ska man ”ta seden dit man kommer” om man flyttar utomlands?
Eller istället behålla de egna vanorna? Vad tycker du? Motivera!
- Carl Bildt (fd utrikesminister och statsminister) är från västkusten, från landskapet Halland (som ligger söder om Göteberg). Han skrev boken Hallänning, svensk, europé. Titeln speglar tre identiteter.
- Vi alla har olika identiteter. Man är på ett sätt som barn till ens föräldrar, på ett annat sätt som föräldrar, på ett tredje sätt som älskling, på en fjärde som medarbetare...
- Frank: Jag har flera identiteter som man, far till mina barn, son till mina föräldrar, syskon, lärare, samhällsvetare, amerikan, Stockholmare, svensk medborgare, hemlig spion (men det får jag inte berätta) med flera.
â–º Hur många identiteter kan man ha? Var går gränsen? Ge exempel!
Kunskapskrav
- I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
- Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då
enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. - Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
