Jump to navigation

Politik

Name ______________

Intro

Läs seriehäftet Eva & Adam och hotet frÃ¥n världsrymden

â–º Vad är en kommun?
â–º Vad är kommunfullmäktige?
â–º Vem bestämmer de över?
â–º Vad är landstinget?
â–º Vem bestämmer de över?
â–º Vad är en statsminister?
â–º Vad gör medlemmarna i riksdagen om de inte tycker lika?
â–º Vilka bestämmer EU över?
â–º Var finns EU:s högkvarter?
â–º På vilket sätt är Sverige med och bestämmer?
â–º Alla får vara med och bestämma i Sverige. Vad kallas det?
â–º På vilket sätt kan vi vara med och bestämma?

quiz: Riksdag och regering

Demokrati

Dröm om demokrati: Hundra år i Sverige 15’

Demokrati = folkstyre, att ett land styrs av folket, inte av en kung eller annan mäktig man.
(En föregångare fanns i Aten för 2400 år sedan. Från de gamla grekiska orden för folk och styre har vi fått ordet demokrati, folkstyre.)

I Sverige väljer folket vilka som ska bestämma över landet.

â–º Demokrati = folkstyre, att...

â–º Systemet där folket väljer kallas folkstyre eller… (Ledtråd: ordet kommer från grekiska.)

â–º Den kungliga familjen...
     1. är symboler för Sverige och gör ”reklam” för landet.
     X. styr Sverige
     2. är inte viktig, förutom att kungen väljer statsminister

â–º Förklara ingående innebörden av ordet demokrati.
 

Diktatur

De finns länder som saknar folkstyre. Vem styr i...

      Nordkorea? Diktatorn! → Représentation de Kim Jong-un.          I Saudiarabien? Den kungliga familjen! → Prince Salman bin Abd al-Aziz Al Saud at the Pentagon April 2012.jpg

â–º Diktatur innebär att
     1. landet styrs av folket
     X. landet har demokrati
     2. en eller några härskar över landet

â–º I Nordkorea bestämmer diktatorn. I Saudiarabien, den kungliga familjen. Vilka bestämmer i Sverige?

Det finns diktaturer som låtas ha demokrati genom att hålla något slags val. Men valen är inte riktiga, fria val. Skillnaderna är att i diktaturer:

  • De som ställer sig upp i val mot landets starke man skräms bort, skickas till fängelse eller mördas.
  • Den starke manen vinner alla val. De som räknar röstar vågar inte säga annat.

â–º Varför håller diktaturer val?

â–º Vad är två viktig skillnader mellan ett val i Sverige och ett val i en diktaturstat?

Direkt och indirekt

I små föreningar kan alla träffas och säga vad de tycker. Medlemmarna diskuterar och kommer överens, kanske genom att rösta. Om alla har lika mycket att säga till om, kallas det direkt demokrati.

När miljontals svenska medborgare ska styra landet kan inte alla träffas i ett rum. Istället väljer vi politiker som ska föra vår talan, som ska representera oss. De också beslutar för oss. Detta kallas indirekt demokrati.

Med andra ord, i en demokratisk stat har medborgare rätten att styra sig själva. Det kan göras direkt och/eller indirekt.

  • I direkt demokrati bestämmer alla om allt, till exempel genom att alla rösta i varje viktig fråga (kallas folkomröstning).
  • I indirekt demokrati är alla med och väljer några som man tror besluta som man själv vill. Man röstar i allmänna val.

â–º Har Sverige som land direkt eller indirekt demokrati?

â–º Jämför direkt och indirekt demokrati.

 

(I Sverige har man folkomröstningar som inte är bindnade = politikerna kan strunta i resultatet av en folkomröstning. Men i I Schweiz har man direkt demokrati i och med att medborgarna har rätt att tvinga fram beslutande folkomröstningar i alla frågor. I till exempel Kalifornien och på Ireland har man indirekt demokrati med inslag av direkt demokrati: bindande folkomröstningar i vissa frågor.)

I Sverige väljer folket vilka som ska bestämma över landet. De som vi väljer ska företräda oss. De ska representera oss.

â–º Varför väljs representanter?

Demokratiska rättigheter

Demokrati handlar om människor. I en demokrati:

  1. är vi lika mycket värda som alla andra
  2. ha vi lika rättigheter
  3. har vi möjligheter att vara med och bestämma genom att rösta.

â–º Ett system där alla är lika mycket värda, där alla har lika rättigheter och där alla har möjligheter att vara med och bestämma kallas….

â–º Beskriv 3 saker som är lika i alla demokratiska länder:
[Finns flera möjliga svar. Ett är: alla är lika mycket värda, alla har lika rättigheter, alla får rösta.]


â–º Beskriv vad som är likadant i alla demokratiska länder.
      (Nämn tre kännetecken på demokrati, tre saker som demokrati handlar om.)

 

"Sverige har demokrati. Det innebär att folket väljer vilka som ska bestämma över landet.
 Det står skrivet i en av våra grundlagar som heter regeringsformen."

â–º Var står det skrivet att det är folket som ska välja de som bestämmer?

"Det är inte bara politikerna som har makt. Medierna, domstolarna och marknaden har också makt."*

â–º Politiker har makt. Vilka fler har makt?

â–º Det är viktigt att många röstar för att...
   1. riksdagen bättre speglar folkets vilja
   X. då behöver man inte kasta oanvända röstsedlar
   2. öva inför valet till Europaparlamentet

â–º 
Tänka själv: Hur påverkas demokratin om folk struntade i att rösta?

Mer info

Vi väljer politiker som ska föra vår talan, som ska representera oss. Detta kallas representativ demokrati. Det finns olika sätt att välja representanter:

  • USA har "president-demokrati". USA:s president väljs av folket i allmänna val. Amerikaner väljer också kongressledamöter som stiftar (gör) lagar. Så går det INTE till i Sverige.
  • Sverige har istället parlamentarisk demokrati, vilket betyder att det är riksdagen som väljer regeringen. På ungefär samma sätt, i Storbritannien (och i de flesta länder i Europa) är det parlamentet som väljer regeringen.

â–º Vad är en representativ demokrati?


â–º På vilket sätt skilja sig parlamentarisk demokrati från det amerikanska systemet?

â–º Para ihop förklaringarna med rätt begrepp.

  1. Alla i klassen får rösta om vilken dag de ska ha klassfest.
  2. Klassen består av 14 killar och 6 tjejer. Tjejerna är alltså en betydligt mindre grupp än killarna.
  3. All i klassen är lika mycket värda och alla får säga vad de tycker.
  4. Läraren Magnus bestämmer allt.
  5. Natalie väljs att sitta med i matrådet.
  6. När Natalie väljs till matrådsrepresentant får hon 18 av klasens totalt 20 röster.

Skriv rätt siffra framför rätt begrepp. En bokstav på varje rad!

__ diktatur __ demokrati __ representativ demokrati
__ minoritet __ majoritet __ direkt demokrati
Ännu mer info:  Demokratins historia underifrån  · Sagt om demokrati

Europeiska flaggan EU

Europa hade lidit av två världskrig. Nu räckte det.

  • Frankrikes utrikesminister Robert Schuman och tjänstemannen Jean Monnet hade en plan. De visste att man krigade med vapen av stål. Stålen produceras i vapenfabriker som drivs av kol.
  • Planen var att franska och tyska kol- och stålproduktionen,  en förutsättning för att producera krigsmateriel, skulle styras över av en oberoende organisation. Då skapades 1951 (6 år efter andra världskrigets slut) den Europeiska kol- och stålgemenskapen.
  • Under de följande årtionde utvecklades samarbetet till många fler områden och till många fler stater. De flesta europeiska stater är nu med i det som idag är Europeiska Unionen.

â–º Efter vilket krig skapades den Europeiska kol- och stålgemenskapen?

â–º Varför just kol och stål?

â–º Tänk själv: Varför just Tyskland och Frankrike?

â–º EU är en förkortning för...

Sverige är en av 28 länder som samarbetar inom EU. EU är inte en förbundsstat. (Inte än i alla fall.) De viktigaste länderna: Flag of Germany.svg Tyskland och Frankrike.

  • Innan EU var det svårare att studera i andra länder. Det var också svårare att åka dit för att arbeta. Idag har det blivit enklare.

â–º Hur många länder är med i EU idag?

â–º 5 länder som är med i EU är....
  • De flesta EU-länder har samma valuta (pengar), Eurosedlareuron. Gemensamma valutan och samma handelsregler har gjort det enklare med att köpa och sälja.

â–º Vad heter EU-pengar?

â–ºTycker du att Sverige borde gå över till europengar istället för kronor och öre? Varför/ varför inte?

 

  • EU:s 4 friheter: fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital (pengar) inom EU.
  • EU sysslar med sådant som påverkar många EU-länder: ekonomi, flyktingar, miljö, brottslighet. Huvuddelen av Stockholms stads beslut (i kommunfullmäktige)
  • Det finns många som är missnöjda med EU. De argumenterar så här: Vi påverkas utan att kunna påverka särskilt mycket. Dessutom kostar EU-medlemskap miljarder — varje år.
 

â–º Vilka är de 4 friheterna?

â–º Vad gör EU?

  • Storbritannien är det land som är mest populär att komma till för att jobba, att studera och att bo. Ett ganska rikt land som alla är bekanta med från tv, musik, språkstudier mm. Ett land som har många invånare med olika härkomster och religioner. (Till exempel Londons nuvarande borgmästare, Sadiq Khan, en muslim, är son till invandrare från Pakistan.)
  • I sommras (juni 2016) röstade 52% av britterna för att lämna EU. Värför?
    1. Många britter tycker att det räcker med invandrare.
    2. Många tycker att landet ska besluta över sig själv utan inblandning från EU.
  • Nästa lika många britter röstade för att stanna inom EU. De påpekar att landet kommer att påverkas av EU på alla möjliga sätt oavsätt om landet är med eller inte. Då är det bättre att vara med och påverka.

â–º Bör Sverige med lämna EU? Argumentera för utträde eller för fortsatt medlemskap. Viktigt: hur väl underbyggd din argumentation är.

 

Vem bestämmer vad inom EU? Vem gör vad?

- på lätt svenska 7'  på arabiska   på somaliska

â–º Vad kallas politikerna i Sveriges parlament?

â–º Vad kallas politikerna i Storbritanniens parlament?

â–º Vad kallas politikerna i EU-parlamentet?

â–º Vilka delar av Sverige beslutar riksdagen över?

â–º Vilka delar av Europa beslutar EU över?

Enligt statsvetare Olof Peterssons bok Hur styrs Europa bygger EU på maktbalans.

  • Kommissionen tar tillvara hela EU:s intressen.
  • Toppmöten av stats- och regeringschefer och ministerrådet pratar för de olika ländernas regeringar.
    • Europaparlamentet talar för medborgarna i de olika länder. Det är lite som riksdagen.
Tyskland har 96 platser i parlamentet. Andra länder med en stor befolkning (Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Polen) har också många platser. Sverige har 20 platser i parlamentet.

â–º Vilka företräder (pratar för) hela EU?

â–º Vilka företräder de enskilda länderna?

â–º Vad heter EU:s riksdag?

â–º På vilka sätt är Sverige självständigt? På vilka sätt är det inte?

Mer info:  Circle of 12 gold stars on a blue background  · tel. 00 800 67 89 10 11
 · epost

MEP:ar

MEP är en förkortning för Member of European Parliament, Europaparlamentariker. De som sitter i Europaparlamentet kommer från alla länder som är med i EU. De har viss makt över vad som händer i Europa. "Toppmöten" bland Europas statsministrar har mycket mer makt. Men mycket bestäms av varje land för sig.

Hur väljs Europaparlamentariker? Vi kan göra en drastisk jämförelse. Vi jämför hur man röstar i Eurovision sångtävlingen med hur man röstar fram de som sitter i Europaparlamentet.
Eurovision: 50% telefon- och SMS-röster, 50% juryröster.
Parlamentet: MEP:ar röstas fram av unionsmedborgare (= alla vuxna medborgare i ett EU-land). Nästa val hålls år 2019.

â–º Hur väljs medlemmar till Europaparlamentet?

â–º Finns det ett valsystem som är bäst i alla lägen? Vad tycker du?
 

Jämför EU & USA när det gäller

  • grundandet
  • språk
  • inbördes motsättningar och tidigare "inbördeskrig"
  • kommunikationer
  • storlek
  • befolkning
  • idrott
  • stater
  • styrelseskick

 
The Perfect European

Afrikanska unionens flagga AU: Afrikanska Unionen

Också i Afrika finns nåt som liknar EU, fast med mycket mindre samarbete mellan länderna.

â–º AU: Vad är Afrikanska span style="font-family: 'arial black', 'avant garde';">Unionen?

Internationellt

Förenta Nationerna

  • Varken du eller jag är med i Förenta Nationerna. Bara stater kan vara medlemmar. Nästan alla länder är med.
  • FN lyckas ibland samarbeta för att hindra krig och minska fattigdom.
  • 5 länder bestämmer mest i FN: USA, UK, Frankrike, Ryssland och Kina.
  • En svensk, Dag Hammarskjöld, har varit FN:s ledare (generalsekreterare).  En annan (Jan Eliasson) är för nuvarande FN:s näst högsta ledare (vice generalsekreterare).

â–º Vilka är medlemmar i FN?

â–º Vad gör FN?

Mer info

NATONorth Atlantic Treaty Organization (orthographic projection).svg

Efter andra världskriget började västeuropa samarbetar med USA:s militär. Samarbetet utvecklades till en organisation som kallas NATO.

  • USA, som är helt överlägsna militärt, är ryggraden i NATO. Andra länder, främst  Storbritannien, Frankrike och Tyskland, bedrar med betydande resurser.
  • Sverige är inte med. Sverige har klarat sig undan krig i mer än 200 år (sedan 1814) genom att inte samarbeta med krigförande länder. I alla fall inte offentligt.
  • För att hålla sig utanför har Sverige kompromissat. Visst hemligt samarbete med Tyskland när detta land var mäktigaste i Europa (i början på andra världskriget). Visst hemligt samarbete med USA när detta land trädde fram som mäktigaste (med början i slutet på andra världskriget).
  • Efter andra världskriget och fram till 1991 rådde en skärp motsättning mellan Öst (östra Europa med Sovjetunionen/Ryssland) och Väst (västra Europa och USA). Men Sverige och tre andra länder som ligger mitt emellan Öst och Väst håll sig utanför: Sverige, Finland, Österrike, Schweiz. De fyra länder är inte med i militär-allianser, men dess samhällen och handel är uppbyggd på ett västeuropeisk sätt.

Tidigare sammanfattades Sveriges utrikespolitik i två ord:

  • alliansfrihet - inte med i NATO (man är ”fri” från allianser = man är inte med)
  • neutralitet - i fall krig bryter ut, delta vi inte. Vi håller oss neutralt. Vi krigar inte!

Sverige är inte längre neutral eftersom landet:

  • räknar med att hjälpa andra EU-länder och att få hjälp
  • stöder FN och genomför uppdrag som FN beslutat om (även militär-uppdrag som i till exempel Afghanistan)
  • samarbetar alltmer med NATO

â–º Vilken militärpakt var Sverige med i under efterkrigstiden? Obs! Luring fråga.

â–º Bör Sverige gå med i NATO? Motivera!         

Röda korset och Röda halvmånen

  • Samordnar hjälpinsatser vid naturkatastrofer och bistånd, även i Sverige
  • Röda korset i Sverige ger psykologisk hjälp för tortyrskadade flyktningar, håller i sociala mötesplatser, hjälper papperslösa personer hittar vård, driver hjälplinjen Jourhavande kompis, ger läxhjälp för dem som behöver eller känner att man behöver stöd i skolan mm.
â–º Vad gör Röda korset och Röda halvmånen?
 

• Europeiska flaggan EU

Kommunen

Kungen

Carl XVI Gustaf är Sveriges kung. När han avgår blir prinsessa Viktoria drottning.
Förr i tiden var kungar mycket mäktiga.

Nu för tiden har den svenska kungen inte mycket mer makt än vilken kändis som helst. Ändå är kungen en symbol för Sverige. "Statschefen - landets symbol".

Ett land med kung eller drottning kallas monarki (oavsett hur mycket makt denne har).
De flesta länder har varken kung eller drottning, men istället president.

â–º Vilken makt har Sveriges kung?

â–º Jämför svenska kungens och statsministerns roll.
â–ºVad har en monarki som USA inte har?

Mer info

"Den högsta företrädaren för ett land kallas statschef. 
I Sverige är kungen är statschef. En regerande drottning kan också vara statschef.
 Kungen har ingen politisk makt."

â–º Vad heter Sveriges statschef? (Ledtråd: Han heter INTE Stefan Löfven.)

 
   
   
   
 
 



Lagen

Landsting

Makt

Just nu studerar du samhället och hur det styrs. Ett mycket viktig ord i ämnet samhällskunskap är ordet makt. En som bestämmer över andra är mäktig.

â–º Vem är mäktig i Sverige? Vem är inte det? Vad är könen och nationaliteten av de mäktiga?

•

Arbetare som lägger ned arbetet (strejkar) för att protestera utövar sin makt.
•

Fotbollshuliganer har makten att förstöra för de som vill titta på matcher.
•

Världens mäktigast land nuförtiden är USA.
(När blev det så? Stormakter i Europa hade bombat ihjäl varandra under andra världskriget. Också i Asien var stormakterna mycket försvagade. Men USA kom ur kriget oskadd och var överlägset mäktigast i världen.)
•

USA är världens enda supermakt:

  • Ekonomiskt: Framgångsrika företag (Apple, Google, Facebook, Disney, banker och bil- och oljeföretag).
  • Kulturellt: världen "suger upp" amerikanska (och brittiska) filmer, musik, livsstil, språk, reklam, propaganda mm
  • Politiskt: Mycket att säga till om i FN och andra sammanhang.
  • Militärt: Dess högteknologisk militär kan kriga i hela världen.
•

Kommer regionala stormakter som Ryssland och Kina i kapp? Kinas ekonomi har växt år för år och är nu större än alla andra länders förutom USA.
•  Under de sju årtionden sedan andra världskriget har USA utvidgat sin makt på många sätt. Men också andra länder har växt i betydelse. Tyskland och Japan är stora och rika och numera fredliga av sig.
 

â–º Det finns ett land vars makt växer mycket snabbt. Landet har världens (näst) störst ekonomi. Vad heter landet?

â–º USA kallas världens enda supermakt. Vad är fyra grunder till USAs inflytande?

â–º Tänk själv: Vilka faror kan det medföra om ett enda land blir mäktigare än alla andra på jorden?
 

Krig: I Syrien pågår ett inbördeskrig, ett krig mellan de som bor i ett och samma land.

rödgröna  Alliansen   Partierna

Politiker samarbetar i grupper som kallas politiska partier.(Partiet måste också ha sagt ja innan en person får bli partiets politiker.)

â–º Vilken roll har politiska partier?
â–º Vilka är Sveriges två största politiska partier?
â–º Moderaterna har fått näst flest röstar i alla riksdagsval sedan 1979. Vilket parti har fått flest röstar?

Alla får grunda ett politisk parti. Men det är inte så lätt att nå ut med det egna budskapet.
För att vara med i riksdagen, måste ett parti ha fått ett visst antal röster, 4%.

â–º Vilka får grunda ett politiskt parti?
     1. riksdagsledamöter    X. kändisar     2. alla

â–º Hur många röster måste ett parti får i ett riksdagsval för att vara med i riksdagen.
     (Ledtråd: Inte samma antal som för att vara med och styra ett landsting eller en kommun.)

â–º Vilka politiska partier får vara med i riksdagen?

â–º Tänk själv: Ingen politiker från Feministiskt initiativ är ledamot i riksdagen för att...

â–º Bara partier som får många röster får vara med i riksdagen.
     Hur stor andel av alla röster måste de få?

â–º Vilka politiska partier får vara med i riksdagen?

Just nu (augusti 2015) finns det åtta partier i riksdagen:
     • rödgröna: Socialdemokraterna • Miljöpartiet 
• Vänsterpartiet

     • Alliansen: Moderaterna • Folkpartiet • Centerpartiet 
• Kristdemokraterna
     • Sverigedemokraterna

â–º Vilka partier kallas "de rödgröna"?
â–º Vilka partier samarbetar i Alliansen?
â–º Vilket riksdagsparti är varken med i Alliansen eller bland de "rödgröna"?

Riksdagen

Vem bestämmer vad? [Riksdagen] 3'
File:Sightseeing-icon.png Rundvandring i riksdagen  sv  en  

Läs seriehäftet "Eva & Adam och den stinkande sjöns gåta"


â–º Vad betyder det när regeringen lägger fram en proposition till riksdagen?

â–º Vad är en motion?

â–º Vad heter stället där riksdagsbeslut tas i Sverige?

â–º Hur många personer sitter i riksdagen?

â–º Hur många röster från riksdagsledamöterna krävs för att ett beslut ska gå igenom?

Riksdagen stiftar (beslutar om) nya lagar.

â–º Vilka stiftar lagar?

  • Bara riksdagen kan ändra en grundlag. Riksdagen måste godkänner förändringen två gånger, både innan och efter ett val. Detta ger missnöjda väljare en möjlighet att rösta emot de partier som förespråker förändringen.

Också detta gör riksdagen:

• bestämmer över statens pengar
• kontrollerar (granskar, kollar) att regeringen och myndigheterna sköter sina arbete
• hanterar frågor om samarbete med andra länder.

Riksdagen kontrollerar regeringen, bl a genom att utfråga ministrarna. Efter utfrågningen, om riksdagen är fortfarande missnöjd, kan dom gå vidare. Om en majoritet (de flesta) av riksdagens ledamöter (medlemmar) röstar emot en minister måste denne avgå. Rösta riksdagen emot statsministern, måste hela regeringen avgå. (Kallas misstroendeförklaring.)

â–º Vilka uppgifter har riksdagen, mer än att bestämma om nya lagar?


â–º Riksdagen gör alla följande FÖRUTOM…
     1. stiftar lagar     X. bestämmer över statens pengar    2. styr landet

â–º Vad gör riksdagen?
 

Det finns 349 politiker i riksdagen. De kallas riksdagsledamöter.

Dessa har blivit framröstade under riksdagsvalet.

â–º Vad kallas politikerna i riksdagen?

â–º Nästa svenskt riksdagsval hålls i september 2018. Vilka är med och väljer?
â–º  Hur väljer man de som sitter i detta hus Emblem eller logo. (riksdagshuset)?

Det är de 349 riksdagsledamöter (politiker i riksdagen) som bestämmer om lagarna.
Dessa har blivit framröstade av folket under riksdagsvalet.

Bara partier som fått tillräcklig många röster (4%) från allmänheten får vara med i riksdagen. Just nu (augusti 2015) sitter åtta partier i riksdagen.
 

â–º Tänk själv: Inga politiker från Piratpartiet är ledamöter i riksdagen för att...

â–º Tänk själv: Varför har vi både regering och riksdag?

 

A flag featuring both cross and saltire in red, white and blue.

Storbritanniens riksdag kallas parlamentet.

En politiker som sitter och bestämmer i parlamentet (i underhuset) kallas MP (Member of Parliament, parlamentsmedlem).
 

â–º Vad kallas Storbritanniens riksdag?

â–º Vad kallas politikerna i parlamentet?

â–º Tänk själv: Vad gör parlamentet (underhuset) i London?

â–º Tänka själv: Hur väljs MP:ar i Storbritannien?

”Underhuset är den viktigast avdelningen i Storbritanniens parlament. Där sitter regeringspartiet på ena sidan och oppositionen på den andra - precis som fansen på en fotbollsarena. Ledamöter drar sig inte för att högljutt visa vad de tycker om talarnas inlägg.” (Bengtsson och Lundqvist 1994, s 113) Även i Europaparlamentet sitter ledamöter partivis - socialdemokrater från olika länder sitter tillsammans , osv.

Man samarbetar lättare i Sverige. Att alla partiers ledamöter från samma län sitter tillsammans kanske underlättar.

â–º Jämför med hur ledamöter sitter i riksdagen. Samarbetar man lättare över partigränser här?

â–º Tänk själv: Vad heter "Sveriges parlament"?

Som högsta politisk ledare har USA en president och Sverige en statsminister.

  • I USA rösta folket för president. Men i Sverige är det parlamentet (riksdagen) som väljer statsministern. Systemet där parlamentet väljer statsminister kalls parlamentarism.
  • Parlamentarism blev det när riksdagen började utse regeringar, som får sitta kvar så länge som de accepteras av riksdagen. Innan demokratens genombrott för hundra år sedan var det istället kungen som välde statsministern i Sverige.

â–º Vilka bestämmer vem som blir statsminister?

â–º Vad innebär parlamentarism?

â–º I sekler har riksdagar hållits i Sverige men parlamentarism kom hit först under 1900-talet. Förklara.
Mer info:

· Riksdagens 15 utskott är mindre grupper ledamöter som behandlar lagförslag.

Riksdagens arbetsår: Hösten ägnas åt statsbudgeten. Våren ägnas åt lagstiftning mm.
UK flag Polishögkvarteret i London kallas Scotland Yard. Det ligger 450 meter från byggnaden där Storbritanniens parlament håller hus.

Sweden - Click image to download.Regeringen
Circle of 12 gold stars on a blue background Europaparlamentet: EU:s "riksdag" kallas Europaparlamentet eller EU-parlamentet. En ledamot kallas Europaparlamentariker eller MEP (Member of European Parliament).
Det som riksdagen beslutar gäller i hela Sverige. Det som EU beslutar om gäller vanligtvis inom hela EU.

Staten

Backgrund

Stater är olika stora. Mitt emellan jättelika Kina och den rätt så stora Australien ligger pyttelilla Singapore, som är en nutida stadsstat. (Jämför: Aten var en stadsstat för mer än 2000 år sedan.)

â–º Vad är skillnaden mellan en stat och en stad?

â–ºDet är många som skriver fel, men heter det egentligen statsminister eller stadsminister?

â–º Vad är en stadsstat?

â–º Ge exempel på en stat som inte är en stadsstat.

Förvaltningen

Folket röstar fram en riksdag som stiftar lagar.

Och sedan då? Statsminister Stefan Löfven klarar naturligtvist inte av att sköta alla statens verksamheter och att se till att nya lagar genomförs.

Statsministern har hjälp av 24 andra politiker som han har utsett till ministar (statsråd) i sin regering. Statsministern och de andra ministar, i sin tur, har hjälp av opolitiska tjänstemän inom regeringskänsliet, inom myndigheterna, inom de statliga bolagen och inom länsstyrelserna.

 

 

⇒

 

Nuvarande mandatfördelning

 

 

⇒



 

 

⇒



Örebro slott 2011.

 

 

⇒

 

Sweden stub.png
Folket väljer.   Riksdagen stiftar lagar.   Regeringen förbereder verkställandet.   Myndigheter och länsstyrelser verkställer.
(Ovan: Örebros landshövding håller till i slottet)
 		   Folket påverkas.
  • Regeringskänsliet (fram till 1974 Kunglig Majestäts kansli). Varje regering delar upp känsliarbetet i de olika departement (avdelningar) som de vill ha. Chef för finansdepartementet kallas finansminister. Och så vidare med de andra departement (försvarsdepartementet, socialdepartementet för vård och omsorg,  trafikdepartementet,  utrikesdepartementet m fl.). Under ledningen av en minister, tar departementen fram underlag till regeringsbeslut.
  • Departementen styr myndigheterna genom att ge dom instruktioner om hur dom ska utföra sina uppgifter. Men myndigheterna lyder inte under regeringen. De är självständiga. Sverige är ett av få länder som inte har ministerstyre av myndigheter.
  • Jämför: Domstols-myndigheterna lyder inte under regeringen. I demokrater får inte ministrar påverkar hur enskilda människor doms i domstolar. 
  • I Sverige lyder inga myndigheter. Alla myndigheter är självständiga. Ministrarna får inte lägger sig i hur några myndigheter påverkar enskilda personer. Att göra så kallas (otillåten) ministerstyre.
  • Myndigheterna ger ut föreskrifter (regler) och kollar att föreskrifterna följs. (Exempel: Skolinspektionen besöker vår skola och kollar att vi följer läroplanen.) 
    • De 340 myndigheter arbetar inom många områden. Exempel: Arbetsförmedligen, CSN, domstolarna, energi, Finansinspektionen, försvaret, Försäkringskassa, högskoleverket, JO (Övervakar myndigheter —sedan år 1809!), Konsumentverket, Kriminalvården, läkemedel och hälsa, Migrationsverket, Riksbanken (trycker pengar), SCB (statistik), transport, Tullverket, Åklagarmyndigheten.
  • Statliga ägda bolag som Apoteket AB (inte andra apotek), SJ, Svensk Spel och Systembolaget finanserar sina verksamheter genom att sälja varor/tjänster.
  • Länsstyrelserna ser till att nationella mål uppnås, med hänsyn till länets (regionens) förutsättningar. (Blanda inte ihop med landstingen, som väljs i allmänna val och som ansvarar för sjukvården.)

Regeringens arbete är uppdelat i departement. Man specialiserar sig på olika uppgifter (frågor).

â–º Skolan ingår i utbildningsdepartementet. Departementschefen kallas…
     1. utbildningsminister      X. statsminister      2. Mr Frank

Totalförsvaret: Vissa organisationer och myndigheter är speciellt viktiga för att försvara Sverige mot eventuella övergrepp. (Från Ryssland, men det pratar vi inte om): Försvarsmakten (militären), räddningstjänst (brandkår mm), polis, sjukvård, MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (skyddar mot olyckor, förbättrar beredskap för många slags kriser), Civilt försvar (ingår i MSB; värnar allmänheten, se till att viktiga verksamheter i samhället fortsätter att fungera i kristider, stödjer det militära försvaret), även ekonomiska försvaret (försöjning med varor)

  • Det är numera frivilligt att göra militärtjänst. Men inte frivillig att hjälpa till i händelse av kris. Alla män och kvinnor upp till 70 år har en plikt (skyldighet) som kallas totalförsvarsplikt. Det kan innebär allt från att bära vapen i strid till att rensa upp efter stora olyckor. (Den som vägrar kan dömas till böter eller fängelse.)

Enhetsstater och förbundsstater

• Sverige, Frankrike och Kina är enhetsstater.
• Somalia, Tyskland och USA är förbundsstater. Förbundsrepubliken Tyskland har 16 förbundsländer (de största med en befolkning större än Sveriges: Nordrhein-Westfalen, Bayern och Baden-Württemberg). Amerikas Förenta Stater är 50 till antal (de största med mer än dubbelt så många innevånare som Sverige: Kalifornien, Texas, New York, Florida).
•

Sverige är en enhetsstat. Samma lagar gäller i hela landet. USA är ett förbund — varje delstat har egna lagar. Exempel: Texas är en av 32 delstater som ännu har dödsstraff som lag.

â–º Vad är skillnaden mellan en enhetsstat och en förbundsstat?

â–º För- och nackdelar med en förbundsstat jämfört med en enhetsstat?

 Statsministern leder regeringen

Regeringen består av statsministern (UK flag premiärministern) och de andra ministrar. Mest makt har statsministern, som är chef för ministrarna i regeringen.

Regeringen styr Sverige.

â–º Vilket yrkestitel har Stefan Löfven? (Ledtråd: Fjärde bokstaven är t, inte d som många tror.)

â–º Statsminister Löfven leder regeringen. Vilka fler sitter i regeringen?

â–º Regeringen är högsta styrelsen i Sverige. Dess chef är...
        1. kungen
        X. statsministern
        2. talmannen

Regeringen är statsminister Löfven ,  finansminister Andersson , utrikesminister Wallström  och de andra ministrar när de styr Sverige.
Statsministern och de andra ministrar ser till att staten fungerar.

â–ºVilka är några av ministerposterna i regeringen?

Regeringens uppgifter:

       
  • styr landet
  • föreslår nya lagar


    
Fler uppgifter:

 

  •      ansvarar för polisen och försvaret
  •      utnämner högre tjänstemän
  •      utfärdar förordningar (som är nästan som lagar men underordnade riktiga lagar).

â–º Vilka är två av regeringens uppgifter?

â–º Regeringens uppgift/uppgifter är att:
        1. lägga fram lagförslag (förslag till nya lagar)
        X. både 1 och 2
        2. verkställa riksdagens beslut

â–º Vad gör regeringen?


Regeringen kommer med lagförslag. Men det är riksdagen som säger ja eller nej till förslagen. Det är ju bara riksdagen som stiftar (beslutar om) lagar.
(Andra kan komma med förslag, men det brukar vara regeringens som går igenom. De stöds av många — annars skulle de inte sitter i regeringen.)

â–º Vilka avgör om förslag blir lag?

â–º Regeringen…
     1. kommer med lagförslag     X. både 1 och 2     2. stiftar lagar

â–º Tänk själv: Du bjuds in till statsministern. Han vill höra om ditt förslag för en ny lag. Vad säger du honom? (Det finns förstås många sätt att svara på frågan.)

Vi läste en text från UD-bloggen. UD (Utrikesdepartementet) är en del av staten. De arbetar med allt som har med andra länder att göra. Utrikesdepartementet har ambassader i många länder.

â–º Vad gör Utrikesdepartementet?

Regeringsbildning

 

Riksdagen har en talman som planerar riksdagens arbete och håller ordning på vems tur det är att prata i riksdagen mm. Talmannen har också en nyckelroll när det gäller vem som ska leda regeringen.

Efter ett riksdagsval kallar talmannen till sig partiledarna för att höra om vilket parti (eller samarbetande partier) har de flesta ledamöterna i riksdagen med sig — eller i alla fall inte emot sig.

1. Vissa år har talmannen haft ett mycket lätt uppgift. Då de flesta väljare röstat för ett och samma parti kunde detta parti ensam bilda en regering, som då kallas en majoritetsregering.

2. Oftast har inget parti de flesta med sig. Då kan två eller fler partier tillsammans bilda en regering, som då kallas koalitionsregering. Den just nu sittande regeringen (i augusti, 2015) är en koalition mellan två partier.

3.  Ofta är det inget parti eller koalition som stöds av de flesta. Då får vi en regering som stöds av en mindre del av ledamöter, en minoritetsregering. Regeringen tvingas då söka stöd i olika frågor bland partier i riksdagen som själva inte sitter med i regeringen.

4. Under andra världskriget hade Sverige en samlingsregering. Nästan alla partier la åt sidan sina skilda synpunkter för att kunna stå enade inför det yttre hotet.

â–º Vilka olika typer av regeringen finns?

â–º Vilken typ av regering har Sverige just nu?

â–º Vilken typ av regering hade Sverige innan valet?

â–º Det är viktigt att många röstar för att...
   1. riksdagen bättre speglar folkets vilja
   X. då behöver man inte kasta oanvända röstsedlar
   2. öva inför valet till Europaparlamentet

â–º Socialdemokraterna fick flest röstar i förra årets val. Men det tog månader innan regering satt säkert. Varför det?
   1. inget parti eller grupper av partier hade tillräckligt stöd i riksdagen
   X. Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven kunde inte bestämma sig om han vill leda regeringen.
   2. Sverigedemokraterna var emot det.

â–º Hur såg vi efter 2015-års riksdagsval att vi har ett parlamentariskt statskick i Sverige?

â–º Vad kom valutgången att leda till när det gäller vilka som sitter i regeringen?

â–º Den gamla regeringen som avgick 2014 var en koalition mellan fyra partier. Den var också en minoritetsregering. Hur ska vår nuvarande regering benämnas med avseende på hur den är sammansatt och vilket stöd den har i riksdagen? Ringa runt den eller de benämningar som gäller:
majoritetsregering   koalitionsregering   minoritetsregering  samlingsregering

â–º Hur kommer valutgången 2014 att förändra Sverige på lite längre sikt? Vad tror du? Motivera!

Regeringen behöver stöd i riksdagen för att få igen sina lagförslag. "Därför brukar det parti eller de partier som har fått flest röster till riksdagen också bilda regering."*

â–º Vilket parti eller vilka partier brukar bilda regeringen?

Mer om regeringen

·Regeringen träffas i Stockholm, i en byggnad som kallas Rosenbad (efter ett badhus som låg på samma stället tidigare).
·Formellt är det hela regeringen som står bakom varje lagförslag. Ett förslag som kommer från regeringen kallas en "proposition".   
·Regeringen skickar lagförslag till Riksdagen som beslutar om förslag blir lag.

delar av texten nedan hämtade från denna källa
Regeringens uppgifter är att:
    • lägga fram förslag till nya lagar
    • verkställa riksdagens beslut
    • ansvara för försvaret
    • utnämna högre tjänstemän
    • utfärda förordningar (ungefär som lagar).

"Ledaren för den svenska regeringen kallas för statsminister.
Regeringens arbete är indelat i olika departement, avdelningar. Varje departement har hand om olika frågor och områden. Exempelvis har utbildningsdepartementet hand om frågor som rör skolan."

â–º Vilka 5 uppgifter har regeringen?

► 
Vilken titel har regeringschefen?

â–º Det kan ibland vara svårt att skilja mellan riksdagen och regeringen. Hur skulle du vilja beskriva den viktigaste skillnaden? Utgå bl a från vilka huvuduppgifter riksdagen och regeringen har.

â–º Tänka själv: Varför finns det en riksdag och regering?

A coloured voting box.svg Valet

Dröm om demokrati: Att rösta 14’

File:Speaker Icon.svg Lyssna till en del av denna informationen

Valår 2014         Partierna och antalet ledamöter 2014–2018

  • Den 14 september 2014 var en viktig dag. Då bestämde svenska medborgare vilka som ska ha makten i Sverige under de närmaste fyra år.
  • Politikerna blir valda för fyra år. Sedan är det ett nytt val. (Val vart 4:e år, men val till Europaparlamentet var 5:e år.) Nästkommande val äger rum den 9:e september, år 2018.

â–º Vilket år äger nästa val rum?

â–º Hur ofta är det riksdagsval?

  • Alla vuxna som är svenska medborgare har rösträtt. De får rösta i val till riksdagen.
  • Det är vi som röstar som väljer vilka politiker som ska sitta i riksdagen. 
Samtidigt väljer vi också andra: de som ska styra landstingen och kommunerna.
  • Oavsett medborgarskap, får alla som har bott i en kommun i minst tre år rösta i kommunval. (EU och nordiska medborgare slipper vänta.)

â–º Vilka har rätt att rösta i riksdagsvalet? (Ledtråd: Inte samma regler som i kommunvalet.)

â–º Vilka har inte rätt att rösta?

â–º Vilka väljer riksdagens 349 ledamöter?

  • Grundlagen säger (i denna ofta citerad mening): All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

â–º Hur gör vi, folket, våra röster hörda?         

  • Vi väljer politiker till riksdagen, landstingen och kommunerna i tre val som äger rum samtidigt: val till riksdagen, val till landstinget (Stockholm läns landsting) och val till kommunen (Stockholms stad). 

â–º Den 14 september 2014 var det val till riksdagen. Vilka andra val äger rum samma dag?

â–º Tre val äger rum. Vilka?

  • Riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Folket väljer också politikerna i landstingen och kommunerna. Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor.

â–º Vilka styr där du bor?

â–º Hur ofta är det val till riksdagen, landstingen och kommunerna?

  • Direkt: I en förening bestämmer ofta medlemmar genom att träffas, diskuterar och rösta. Detta är direkt demokrati. Även i vissa länder ( Schweiz och i viss mån i flera länder) tillämpar man direkt demokrati. Väljarna får tar ställning i olika sakfrågor genom att rösta om dom.
  • Indirekt: Folket utser politiker som styr samhället fram till nästa val. Beslut fattas av våra politiker som representerar oss. Dom är våra representater.

â–º Sverige (enligt RF§1) har ett representativ statsskick. Vad menas?

â–º Hur fungerar indirekt demokrati?

â–ºJämför direkt demokrati och en annan typ av demokrati.

 

På valdagen

De flesta röstar i vallokaler på valdagen. Det kan vara i en skola eller på ett bibliotek. I vallokalen tar du valsedlar.

Alla partier har olika valsedlar. Man kan lämna in valsedlarna som dom är eller kryssa för ett av namnen. Då kryssar du för den person som du vill ska komma in i riksdagen.

Det råder valhemlighet i Sverige. Det innebär att ingen ska få veta vilket parti du röstar på. Därför går man bakom en skärm när man röstar. 
När du röstar stoppar du ned valsedlarna i valkuvert.

Om du inte kan gå till vallokalen på valdagen 
kan du rösta i förväg i särskilda lokaler. Om du är utomlands kan du skicka din röst med posten i ett särskilda kuvert.
 Du kan också gå in på vissa svenska ambassader och lämna in din röst där.

â–º Vad tar man i vallokalen?
â–º Måste man kryssa för ett namn på valsedeln?
â–º I vallokalen går man bakom en skärm. Varför står man bakom en skärm för att rösta?
â–º Hur kan man rösta om man är utomlands på valdagen?

Glosor och frågor

Maktfaktorn logo

Maktfaktorn

Nya ord

Kan du förklara orden UTAN att titta på ordförklaringarna (som inte kommer på provet)? 

bistånd bidrag till ett fattigt land
demokrati folkstyre
diktator han som bestämmer i en diktatur (till exempel Hitler)
diktatur när en eller några styr ett land (och folket har inget att säga till om)
distrikt område
feminism ideologin att kvinnor ska ha samma rättigheter som män
fullmäktige kommunfullmäktige har fått uppdrag av väljarna att bestämma i kommunen (till exempel i Stockholm)
ideologi idé-samling
kommun samhälle, land-område
konservatism ideologin som betonar att man ska behålla gamla traditioner och att förändringar ska ske laÌŠngsamt
landsting de som bestämmer över sjukhusen och kollektivtrafik i en del av Sverige (exempel: Stockholm läns landsting)
liberalism ideologin som betonar frihet och att staten ska inte lägga sig i vad människor och företag gör
parti större eller mindre grupp människor som tycker lika i till exempel politiska frågor
regering samling av ministrar som styr landet
riksdag vald folk-församling
riksdagsledamot kvinna eller man som valts in i riksdagen
rösta säga sin mening i ett val
samhälle större eller mindre grupp människor som håller samman
socialism ideologin som betonar jämlikhet och rättvisa och att staten ska se till att alla ska ha det bra
val-lokal rum där man röstar

Stora frågor

Nu får du koppla in hjärnan. Följande frågorna kräver mer tankearbete. Det kan finnas mer än ett rätt (=rimligt) svar, men långt ifrån alla svar är rimliga.

â–º Välj ett riksdagsparti. Skriv partiets namn och viktigaste frågor, vad den vill.
Skriv två saker som kommer att bli annorlunda om partiet fick bestämmer helt själv
(utan att kompromissa med andra partier).



â–º Hur skulle demokratin påverkas om de flesta struntade i att rösta?



â–º Vad kom 2014-års valutgång att leda till när det gäller vilka som sitter i regeringen?

 

Åsiktsfrågor

När det gäller följande frågorna, finns många sätt att svara. Övertyga att just ditt svar är rimligt.

â–º Hur kommer valutgången 2014 att förändra Sverige på lite längre sikt? Vad tror du? Motivera!



â–º Det finns olika lagar i olika delar av vissa större länder.  Det finns lagar för hela USA, hela Kanada, hela Tyskland och så vidare, som rör gemensamma frågor, men också varje delstat (provins, tyska Land) har egna lagar. (Till exempel lagarna är olika i Kalifornien och Texas när det sådana vitt skilda områden som abort, piercing, sexuell myndighetsålder, dödstraff, marijuana mm.) Tänk själv: Skulle det vara bra om det fanns olika lagar i olika delar av Sverige? Motivera!



â–º Argumentera för eller emot: ”Vi maÌŠste ha fler unga politiker saÌŠ att ungdomens aÌŠsikter kommer fram.”



â–º Argumentera för eller emot: ”Jag struntar i politik och saÌŠnt. Det faÌŠr väl andra sköta.”



â–º Argumentera för eller emot: ”I demokrati bestämmer alla. Men folket kan ha fel.”