Privatekonomi

• Många företag har ett problem: Kunderna redan har köpt deras produkter och behöver inga fler. Vi efterfrågar inte deras produkter. (Vi frågar inte efter produkterna.) Då försöker företagen att övertyga oss att vi måste ha en ny i den senaste stilen med de senaste funktionerna.

• Kvalitet vs. pris: Att köpa kvalitetsvaror är ofta lönsamt i längden. Dessutom bättre för miljön. Men många företag förkortar varornas livslängd — för att få oss att köpa nytt. Detta förfarandet kallas planerat (inbyggt) åldrande ( planned obsolescence). Exempel: din mobil klarar inte nya appar så du känner dig tvungen att köpa en ny. (Mer info om planerat åldrande.)

• Det finns många konkurrerande affärer med olika utbud att välja på.

â–º< Vilken typ av reklam har störst påverkan på dig? (t. ex. tidnings-, radion- tv- biograf- internet- eller direktreklam- i brevlådan, eller reklampelarere)?

â–º Hur påverkar företag människor att köpa sina produkter?

â–º Har du några kvalitetsgrejer eller -plagg som håller? Ge exempel.

â–º Tänk dig att du ska köpa en cykel i en cykelaffär. Det finns många affärer med olika utbud att välja på. Förklara vilka saker du ska tänka när du ska köpa en cykel. Tänk på begreppen efterfråga, konkurrens och utbud.

Betalningsansvar
"Minns du klasskamraten i högstadiet som alltid skyllde på 'men det var igen som sa att...'" (-Cissi Wallin i Metro)
Exempel: Efter fem öl somnade en man i en bar. Drogad, enligt honom själv. Under natten försvann 98 000 kronor från hans kontokort. Mannen döms att betala. Namnteckningarna på kvittona var hans. (källa)

• Låter dig inte luras: kolla innan du beställer!
  Hjälp finns: Konsumentverket • Råd och rön • Pricerunner • Ta kontroll-appen
• CashCheck: Lägg upp en budget i appen och kolla vad ditt inköp egentligen kostar och om du har råd.

Begagnad är ofta billigare och mer intresant, men för att få den senaste och färskaste köper man ny.

• Erbjudanden som låter för bra för att vara sannna troligen är det.
• "Om motparten stressar dig att genomföra affären.
• "Lämna aldrig ut ditt bankkonto eller kreditkortsnummer.
• "Vid stora belopp - göra upp affären på en bank eller använd bank-/postväxel."

• "Betala aldrig i förskott och skicka aldrig varan innan du fått betalt. Använd säkra betalmetoder som Blocketpaketet eller Blockets Direktbetalning.
• "Lämna aldrig ut ditt bankkonto när du säljer. Du vet inte vem som sätter in pengarna och kan bli återbetalningsskyldig.
• "Att någon lämnar ut sitt person- eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad.
• "Begär originalkvitto och skriv köpekontrakt."
• Be att få se fler bilder (Finns ett verkligt objekt till salu?).
• Kontrollera alla papper.
• Kontrollera personens identitet noga.
• Använd postväxel eller gör upp på en bank.

Landets ekonomi förändras. Förändringarna påverkar alla.

• Vissa säsonger på året är det gott om vissa jobb. Till exempel på sommaren anställs det många glassförsäljare. Gröna Lund anställer.
  När det gäller många butiker är det tvärtom. De nyanställer inför julrushen. Efter nytt år är alla julklappar inköpta. Kundernas plånböcker är tomma. Det är väldigt tyst i butikerna. Säsongsanställda behövs inte längre. Kallas säsongsarbetslöshet. De jobben återvänder ett år senare.
• Vissa år skiner solen över landets ekonomi och då är det lättare att få jobb. Kallas högkonjunktur.
• Andra år passerar moln och då är det svårare. Kallas lågkonjunktur.
• Ibland finns en tung heltäckande molnhimmel och då är det nästintill omöjligt att byta till ett nytt jobb. Man känner sig lycklig lottad om man överhuvudtaget har ett jobb.

När det är dåliga tider är ekonomin i en lågkonjunktur. Det är ont om jobb. Många är arbetslösa. Den typ av arbetslöshet kallas konjunkturarbetslöshet. Det går över.

Ekonomin också förändras på lång sikt. Vissa jobb försvinner för all tid (genom automatisering eller flytt till Kina). Det kallas strukturarbetslöshet. Vad kan jag göra om mitt jobb försvinner? Kanske omskola mig till jobb inom bristyrken (exempelvis inom vård, skolan, IT).

â–º Arbetslösheten p.g.a. dåliga tider kallas för:
     1. konjunkturarbetslöshet   X. rationalisering   2. säsongsarbetslöshet

â–º Vad är skillnaden mellan konjunktur- och strukturarbetslöshet?

â–º Nämn och förklara 3 olika sorters arbetslöshet

1.

2.

3.

• Kvinnor är i snitt bättre kvalificerad men tjänar mindre. Chefen kanske erbjuder mindre lön eller färre timmar (även om hon inte vill jobba deltid för att ha mer tid med barnen).
  När det gäller topposter, finns få kvinnor i stora bolag men många inom politiken.
• Unga människor saknar erfarenhet och har ofta svårt att få bra jobb. Äldre, kanske fasta i gamla fotspår, kanske nära pensionering, kan ha svårt att byta jobb.
• En chef som inte känner många med utländsbakgrund kan känna sig osäkert på vad en invandrare kan och hur denne samarbetar. Chefen kanske undviker att anställa.
• Det är olagligt att diskriminera p.g.a. kön, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder, hudfärg, inkomst, kroppsbyggnad, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt.
  Däremot är det helt ok att göra åtskillnad mellan personer p.g.a. meriter och talanger.

â–º Kvinnor brukar:
     1. få högre lön än män   X. få längre lön än män   2. lönearbeta mer än män

â–º Lättast att få anställning brukar det vara om man är:
     1. invandrare   X. högutbildad   2. under 25 år

(Dina rättigheter och hur du får rätt: Lagar om Arbetstid, Arbetsmiljö, LAS, MBL, Jämställdhet)

â–º Ger erfarenheten kunskap? Reflektera över ett jobb du har/har haft.
Välj (till exempel från följande lista) något att tanka på när det gäller ett nytt jobb. Motivera varför just detta är viktigt. (anpassat efter källan)

I USA: UFW

• Som enskild person kan det vara rätt så jobbigt att förhandla med ett stort företag, man känner sig liten. Företaget kanske strunta i dig. Men går man ihop med alla andra i facket lyssnar dom.
• Många klarar sig rätt så bra utan facket men de flesta i Sverige är med.
• Facken är organiserade i lokala klubbar och i regionella avdelningar.
• Mycket av lönen och villkoren förhandlas mellan parterna på arbetsmarknaden.
  Parterna är: fackföreningarna (facken) och företagens organisationer.
• En del av lönen bestämms för varje anställd. Kallas individuell lönesättning.

â–º Hur bestäms löner? (Individuell lönesättning är en del av svaret.) Vilka parter förhandlar?

Kommer facket och arbetsgivaren inte överens, kan de ta till stridsåtgärder:

• De anställda kan gå ut i strejk (vägra att arbeta, från strike = slå)
• Arbetsgivaren kan vägra de anställda tillträde till arbetsplatsen, permanent eller vid en tillfällig lockout (  lock out = låsa ute). (Lockouter är numera ovanliga i Sverige.)

â–º Strejkar man, då arbetar man: 1. extra   X. inte alls   2. mindre än vanligt

â–º Vilket "vapen" har facken?

â–º Vilket "vapen" har arbetsgivarna?

â–º Varför har vi fackföreningar?

• Fackföreningarna samarbetar inom centralorganisationer:
   
  • arbetarnas fackliga samarbetsorgan LO
    (Landsorganisationen, den äldsta och största centralorganisation, för vanliga arbetare i hela landet),
  • tjänstemännens fackliga samarbetsorgan TCO
    (Tjänstemannens central organisation, för tjänstemän)
  • ademikernas fackliga samarbetsorgan SACO
    (Sveriges akademikers centralorganisation, för de som har en längre universitetsutbildning).
• Några tillhörande fackföreningar:
  • LO: Byggnads, Metall, Kommunal (för kommunens arbetare), Transport,...
  • TCO: Lärarförbundet, Polisförbundet, Unionen, Vårdförbundet,...
  • SACO: Civilekonomerna, Arkitekter, Ingenjörer, Pyskologförbundet,...
• Arbetsgivarna samarbetar inom Svenskt näringsliv

â–º De flesta vanliga arbetare är med i: 1. LO-förbund   X. TCO-förbund   2. SACO-förbund

â–º Vilket kom först, LO eller SACO?

• Den största och pålitligaste inkomstkälla för de flesta är lönen.
• Lönen är viktig men lönen är inte allt. Man behöver pengar för att överleva, men man vill helst också trivas på jobbet i en säkert miljö. Trivs gör man om man:
   
  • känner att man ha en viktig uppgift som man får uppskattning för
  • jobbar med kollegor som man trivs med
  • jobbar i en fyskisk miljö som man trivs med
  • jobbar i en säkert miljö (med skyddsutrustning)
• Utöver lönen får många arbetstagare (arbetare) förmåner som försäkringar, en slant till pensionen, en friskvårdstimme (eller friskvårdbidrag eller friskvårdskort) mm.
• Dessutom ska arbetsgivaren betalar en arbetsgivaravgift som består av avgifter för ålderspension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring mm
• Lönen + förmåner + arbetsgivaravgift är priset på arbete. Högre än så kan ett företag inte betala ut åt en anställd: 

â–º Vad kallas priset på arbete? 

â–º Högre än så kan ett företag inte betala ut i lön, skatt och förmåner åt en anställd: 

Om du insjuknar och går miste om lön så är det bra att ha ett buffert så man klarar sig fram till nästa lön.

• Oavsett varför pengarna inte räcker till, kan man låna (ett mindre belopp från en kompis eller via ett sms-lån, eller ett större belopp från en bank)
  Det finns utgifter som många lånar till (till exempel för att köpa en bil).
• Det kostar att låna. Kostnaden kallas ränta.
  (Akta sms-lånernas extremhöga räntor och avgifter!)
  Senare måste man betala tillbaka både allt som man har lånat och räntan.
• Räntan är en avgift som är några procent av det som man har lånat.
  Ränta är priset på lånet. (Det finns också banker som tar en avgift istället för räntan.)

â–º Förklara följande ord: ränta

â–º Om man lånar pengar från en bank för att köpa en bil men inte betalar, vem får bilen (Tänk själv!)

• Det finns olika sätt att få pengar: Tillverkar något för försäljning. Ärvar. Startar eget. Säljer dyrare än man köpt (en bostad, aktier...). Lön. Olika slags bidrag.
• Bidrag omfördelar inkomster. Till exempel barnbidrag omfördelar inkomster från de som inte har barn (och således inte får barnbidrag).
• Bidrag är exempel på transfereringar. De kallas så för att man transfererar (overförar) pengar.

â–º Ge exempel på inkomst-omfördelning.

â–º De rika brukar köpa lyxmat oftare än de fattiga. Ändå spenderar de fattiga en större andel av sina inkomster på mat. Förklara. 

â–º Bör staten transferera? Motivera!

"Ingenting är säkert här i världen utom döden och skatterna." (- B. Franklin)

• Vi alla betalar skatt till offentliga sektorn (kommun, landsting, stat).
  Vi får tillbaka skola, vård, omsorg, vägnätet, pensioner mm.
  (Också: olika bidrag, polisen och försvaret, bistånd till utvecklingsländer mm)
• Mervärdesskatt (moms) är ett skatt som alla företag tar ut vid försäljning och som de sedan betalar in till 
staten.


â–º Vad är moms för något?

â–º Vi alla betalar skatt. Vad används skattepengarna till?

• Alla betalar inkomstskatt på ca. 30% till sin hemkommun.
  Alla med inkomster över ca. 450 000:- betalar dessutom en inkomstkskatt till staten på 25%.
• För många år sedan tjändade jag Frank 14 000. Så stod det på mitt lönebesked. Men arbetsgivaren (kommunen) betalade ut bara 10 000 till mig. Vad gjorde de av med restan?

• inkomst minus skatt = nettoinkomst
• netto + bidrag = disponibel inkomst
                               (=det som vi kan spendera)
• Disponibel inkomster är pengar som är tillgängliga. Man kan spendera dom nu eller spara dom inför framtida behöv.
• Behöv kan vara planerat (ett större inköp) eller oplanerat (glasögen gick sönder).

â–º Förklara följande ord: disponibel inkomst

Hyresgästföreningen förhandlar om hyror med de allmännyttiga bostadsföretagen (kommunens och stiftelsernas) och med privata fastighetsägare. Har man en lägenhet kan man inte bli vräckt om man uppför sig och betala hyra i tid. Kallas besittningsskydd.

Vad man ska se till hemma hos sig beror på om man hyr en lägenhet, bor i en bostadsrätt (köp-lägenhet) eller äger en villa. Exempel:

• I en hyreslägenhet ska man byta glödlampor.
• I en bostadsrätt ska man dessutom köpa ett ny kylskåp om det gammal går sönder och utför alla reparationer i bostaden 
• I en villa ska man också ersätta en trasig värmepanna och skotta snön på trottören 

â–º Vilka är parterna på hyresmarknaden? 

â–º Hur bestäms hyran? 

â–º Vad betyder besittningsskydd?

â–º Ge exempel på vad man är ansvarig för i en hyreslägenhet, en bostadsrätt och en villa.

â–º Josef och Ellen flyttade ihop, åkte till IKEA och köpte lite möbler och hade det bra ett tag, men nu är det slut. Nu vill Ellen ha möblerna - men det vill Josef också . Vem får dem? 

â–º Vem  får pengarna i Ellens bankkonto?

Mer info

   Flyttarhemifrån-budgeten   •  Flyttarhemifrån-budgeten  replaced

   Jobb  •  Hitta bostad i Stockholm: 1 2  •  skyhotelapartments