Lag

• Bryter man mot en lag kan man få påhälsning av en polis. • I första hand försöker polisen att samtala med inblandade för att få en bild av situationen. • Polisen har rätt att omhänderta personer. • Bara polisen har rätt att använda våld i sammanhang där så krävs. (Ordningsvakter får ta tag i en individ, till exempel för att hindra en person att komma in där man vakta.)

• Polisen får fånga in någon, men det är en domstol (till exempel tingsrätten) som bestämmer att man ska sitta i fängelse för att man har brutit mot någon lag. För mindre allvarliga brott blir det istället böter eller fotboja.
  (Mer info: polisens hemsida)

â–º Vilka får använda våld (i särskilda situationer)?

â–º Vilka bestämmer om man får sitta i fängelse?

Se: Fakta droger: Lagen 6’

1. Polisen griper en person de misstänker har begått ett brott.
2. En åklagare leder en förundersökning. Om undersökningen stärker misstankarna, anhålls den misstänkte (denne måste stanna kvar i häktet i upp till 3 dagar).
3. Tingsrätten beslutar om den misstänkte ska häktas (hålls kvar i arresten i väntan på rättegång. Gäller vid allvarliga brott.)
4. En åklagare leder en förundersökning. När undersökningen är klar, om beviset är stärk nog, åtalar åklagaren den misstänkte (=fallet tas till domstol för avgörande).

Innan och under rättegången talar den tilltalade med sin advokat.

1. Under rättegången är det några vanliga människor som bestämmer, tillsammans med en jurist, som är domare och ordförande.
2. Åklagaren berättar kort vad brottet är.
3. Den tilltalade och sin försvarsadvokat får ordet (för att erkänna eller förneka).
4. Åklagaren redogör i detalj för brottet (bl.a. med hjälp av förundersökningen).
5. Alla (åklagaren, försvararen och ordföranden/nämndemännen) ställer frågor till målsäganden (den som var utsatt).
6. Den tilltalade berättar ur sin synvinkel och svarar på frågor
   (från åklagaren, försvararen och ordföranden/nämndemännen).
7. Vittnena avlägger ed (lovar att tala sanningen). Dom berättar vad dom har sett och svarar på frågor (från åklagaren, försvararen och ordföranden/nämndemännen).
8. Ordföranden går igenom den tilltalades personliga förhållanden.
9. Åklagare och försvarare (var för sig) sammanfattar rättegången och föreslår påföljd. Försvararen vill ha en friande dom eller i alla fall ett mildare straff
.
10. Ordföranden och nämndemännen kommer överens om dom i målet.
11. Om rätten fäller den åtalade, bestämmer den också vilken straff eller annan påföljd det blir.

â–º Hur går en rättegång till (i Sverige)?

â–º Beskriv vägen från brott till straff.

â–º Beskriv hela vägen från regeringsproposition (förslag) till straff eller annan påföljd.

• böter
• villkorlig dom, ofta med samhällstjänst (den dömde får jobba gratis)
• skyddstillsyn (en övervakare hjälper den dömde att sköta sig)
• fängelse eller fotboja (så att polisen kan se var man befinner sig hela tiden)
• psykiatrisk vård
• ungdomstjänst (tönåringar över 15 år får städa, plocka upp skräp mm åt kommunen)
• ungdomsvård (ungdomar under 21 år) eller sluten ungdomsvård (istället för fängelse för ungdomar under 18 år)

Har man suttit i fängelse kan det vara svårt att få jobb sedan.

• Många arbetsgivare begär utdrag ur brottsregistret innan en anställning ges.
• Detta ser olika ut inom olika yrken. De som är dömda för sex- eller våldsbrott får inte jobba med barn. (Innan jag, Frank, fick arbeta på högstadiet fick jag ge rektor ett utdrag ur brottsregistret som visade att jag inte hade begått något brott (gjort något brottsligt). I Kalifornien är man strängare. Innan jag arbetade som lärare där tog de mina fingeravtryck och skickade dem till den federala polisen, FBI, för att kolla mot deras register över brottslingar. Jag var inte med i registret och fick jobbet.)

FBI (Federala utredningsbyrån) är en polismyndighet som undersöker vissa typer av brott i hela USA.

• staden New Yorks polismyndighet heter NYPD (Jämför: delstatens är New York State Police)
• "Scotland Yard" är smeknamnet för Londons polismyndighet.

â–º Vad är FBI?

â–º FBI, LAPD (Los Angeles Police Department), NYPD m fl. Vad är skillnaden?

â–º För länge sedan fick FBI tekniken att kolla fingeravtryck från Scotland Yard. Vad är "Scotland Yard"?

modiferat efter källa

â–º Känner du till några regler som gäller för alla? (Alla människor i Sverige.) Ge exempel.

â–º Finns några regler hemma hos dig? Ge exempel.

â–º Varför har ni de reglerna?

â–º Är det bra eller dåligt att ha regler? Varför?

â–º Vad betyder "dåglit samvete"?

â–º När kan man ha dåligt samvete?

â–º Vad kallas samhällets regler?

â–º I Sverige finns fyra grundlagar. Beskriv de men egna ord.




â–º Vilken av lagarna tycker du känns viktigast? Förklara varför du tänker så.

â–º Vad heter Sveriges första gemensamma lag? Varför heter det så?

"I Sverige har alla rätt att vara i naturen. Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker."

• Genom historien har många tagit sig rätten att bryta mot lagen för att stoppa något som kan skada många.

  • Fredsaktivister tar sig in i vapenfabriker och förstör vapen.

  • och andra miljöaktivister tar till fredliga men ibland dramatiska aktioner mot det som förstör naturen.
  • I USA behandlades vissa grupper av människor mycket sämre än andra. För att underlätta särskiljande, skulle var och en skriva sin rastillhörighet på blanketter (vit, svart,...). Det fanns studenter (inklusive Franks mor) som istället skrev "human race" ("mänskliga rasen").
  • Mer info

â–º När är det rätt att bryta mot lagar? När är det inte rätt? Beror det på vilket slags lag? Kan det någonsin vara rätt att bryta mot lagar om man bor i en demokrati där alla får vara med och bestämma? Vad tycker du? Motivera!
 

• Se: Oliver Twist (sammanfattning, på originalspråket engelska) 7’
  Oliver hämnade i trubbel. Fagin tog hand om Oliver men lärde också upp honom som ficktjuv.

â–º Gjorde Oliver något fel? Förklara hur du tänker.

â–º Var Fagin mer god eller mer ond? Varför?

â–º Prioritera: Vilket tycker du är det allvarligaste brottet, näst allvarligast och så vidare? (Skriv 1 till vänster om det allvarligaste, 2 till vänster om det näst allvarligaste och så vidare.)

Se: All rätt i världen: Yttrandefrihet 5’

Se: Dröm om demokrati: Grundlagarna 15’

Några lagar är extra viktiga. De kallas grundlagar. Grundlagarna är mycket viktiga lagar som säger hur landet ska styras och vilka rättigheter vi har.

â–º Några mycket viktiga lagar bestämmer hur Sverige ska styras. De kallas…

• De allmänna lagarna kan riksdagen skapa eller ta bort genom att man voterar, röstar.
  Men grundlagarna är så grundläggande, att man har gjort de svåra att ändra.

â–º Grundlagarna är svåra att ändra. Varför är det så?

1. Regeringsformen (RF från år 1974) är den viktigaste grundlagen.
   Den beskriver hur landet ska styras och om demokratiska rättigheter.
2. Successionsordningen (SO, 1810): regler för vem som blir kung eller drottning
3. Tryckfrihetsförordningen (TF 1949): man få skriva vad man vill
4. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL 1991): man få säga nästan vad man vill på TV och på internet

â–º RF, SO, TF och YGL kallas med ett samlat namn…

â–º Vilket är ett av Sveriges 4 grundlagar?
   1. skollagen
   X. alkohollagen
   2. regeringsformen

â–º Vilka är Sveriges grundlagar?
   1. regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
   X. riksdagsordningen, författarordningen, konstitutionen, grundlagsformen
   2. regeringsgrundlagen, monarkens budget, TVfrihetsformen, filmstadensbiljetter

â–º Vem handlar successionsordningen om?

â–º Vad handlar regeringsformen om?

â–º Rikets grundlagar är 4 till antal, nämligen…

â–º Vilken myndighet granskar tidningar innan de trycks. (Obs! Lurig fråga.)
   1. Tidningsutgivarna
   X. Kontrollverket
   2. Det finns ingen sådana myndighet. I en demokrati får man skriva vad man vill.

â–º ”All offentlig makt... utgår från folket.” Så börjar vårt lands viktigaste grundlag. Vad heter den?

â–º Vad handlar den viktigaste grundlagen om?

â–º Så sent som 1991 kom yttrandefrihetsgrundlagen till. Varför ansåg riksdagen att det behövdes ännu en grundlag?

â–º Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kallas med ett samlat namn…

â–º Vilka grundlagar har Sverige?

â–º En ofta citerad mening i grundlagen: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket". Hur gör vi våra röster hörda?

• All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
  We the people of the United States… do… establish this Constitution (grundlag).
• Meningarna är den första i den regeringsformen, respektive i den författningen.

â–º Varför är meningarna så lika?

• Sociala mål: Till skillnad från den , innehåller den grundlagen allmänna uttalanden om att t. ex. "trygga rätten till arbete" och andra sociala mål, som kanske ändå aldrig uppnås.
  Mer info: Jämför Sveriges regeringsform och USA:s grundlag (förenklat)

â–º Bör sociala mål vara i grundlagen? Motivera!

• Hemfridsbrott: Olaglig inträde i ett hem
• Häleri: At köpa och sälja saker som någon har stulit. Om till exempel en sak är ovanligt billig bör man misstänka att den är stulen.
• Skollagen: Rektor och lärare ska arbeta utifrån olika lagar och läroplanen. Det står bland annat:
  • Vilka ämnen som undervisas och antal lektioner i varje ämne
  • Att skolavslutningen får hållas i en kyrka men inte måste hållas där
  • Att skolan ska fostra ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism" (en formulering som Kristdemokraterna fick med i läroplanen när de kom med i regeringen. Många rektorer tycker inte att frasen fungerar i dagens mångkulturellt samhälle (källa)
• Sexualbrott: Se: Samtycke till sex 3'

â–º Hur påverkas du av ett valfritt lag, till exempel skollagen?

• Fler och fler människor i världen har fått fler och fler rättigheter under historiens gång (Exempel: avskaffandet av slaveriet). Vägen har präglats av bakslag och framgångar:

• Efter andra världskriget kom världens länder överens om de mest grundläggande rättigheter för alla människor världen över. Överenskommelsen heter: Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
• Senare tillkom: "Konventionen (avtalet) mot tortyr", "Konventionen mot diskriminering på grund av ras", "Barnkonventionen" m fl.
• Hela världen förväntas respektera de grundläggande rättigheterna.

â–º Världens länder tog tag i frågan om de mänskliga rättigheterna (i samband med andra världskrigets slut). Men rättigheter började diskuteras tidigare. Ge exempel.

En grundläggande skillnad mellan vänster- och högerpolitiker:

• De till vänster värnar om den offentliga sektorn (stat, landsting, kommun). Den ska hjälpa olika grupper i samhället genom bidrag och tjänster (vård, skola, omsorg).
• De till höger vill minska det offentliga och lyfta fram andra delar av samhället: företag och organisationer. Till exempel sa Bildt (i regeringsförklaringen 1991, när han var statsminister): "Nu är kollektivismens tid slut. I vårt Sverige kommer samhället alltid att vara större än [bara] staten."
• Den tidens brittiska primärminister, Thatcher, gick längre och sa "Det finns inget som heter samhället".

â–º Vad är samhället för dig?

â–º Ge exempel på något som är viktig för dig som du får från den offentliga sektorn
(stat, landsting, kommun).

â–º Ge exempel på något i samhället som inte hör till den offentliga sektorn.

â–º Bör urfolket samerna bestämma över Norrland? Varför eller varför inte?

â–º Bör stulna antikviteter (fornlämningar) återlämnas?

â–º Ska grupper ha rättigheter? I så fall, vilka grupper? Vilka rättigheter? Motivera!
 

â–º Bör en andel av platser på en eftertraktade utbildning reserveras för en speciell grupp? (Kallas kvotering.) Motivera!

â–º Bör man ge förtur (positiv särbehandling") för att få in underrepresenterade grupper? (Exempel: Män till kvinnodominerade utbildningar. Kvinnor till styrelseposter.)

â–º Bör en andel av jobben på en arbetsplats reserveras för en speciell grupp?

â–º Se: En bok, en författare: Jag är ju svensk (Westerberg intervjuar Nalin Pekgul, 2015) 18’ (Pekgul är sjuksköterska, fd ordförande i Socialdemokratiska kvinnoförbund och fd riksdagsman.)  Välj två ämnen som hon pratar om. Håller du med henne? Berätta varför du håller med henne i ett avseende och varför du inte håller med i ett annat. I övningen är det viktiga inte vad du tycker utan hur du argumenterar för din åsikt.
 

För 100 år sedan hade kvinnor nästan inga rättigheter alls.

• Första vid 1921 års val fick kvinnor rösta i Sverige (ungefär samma årtal som i större delen av norra och centrala Europa samt i USA). Men det finns en avkrok (plats långt ifrån städerna) i Schewiz där kvinnor fick rösträtt i lokalval först år 1990! I Saudiarabien först i år!!!
• Det finns inte längre yrken som är uteslutna för kvinnor. Ändå har män och kvinnor  ofta olika jobb. Än idag finns typiska kvinnoyrken (inom vård och omsorg) och typiska manliga yrken (byggnadsarbetare, IT, politisk ledare, företagsledare).
  ← Gro Brundtland var Norges statsminister under större delen av 1980- och 1990-talen.
• Kvinnor får ofta utbilda sig längre för att få lika mycket betalt.
• Pojkar och flickor, män och kvinnor uppför sig olika. Det blir tydligt när någon bryter mot det vi förväntar oss. (När Di Leva bar klänning eller när Brundtland blev statsminister.)
• Kvinnor gör en större del av det obetalda hemarbetet än männen gör (men tiden som läggs på hemarbetet har minskat).
• Vi väljer olika kläder, yrken mm. Det behöver inte alltid innebär att vi är ojämställda, men det lätt blir så.
• Klass och jämställdhet   Stig Malm (fd LO-ordförande (framsidan i NA.se 941125):
  -Vad spelar det för roll för lågavlönade tjejer om det behövs fler kvinnliga professorer, generaldirektörer eller kvinnliga styrelseledamöter....?
  -Inte längtar de efter att bli generaldirektörer.
  -De vill ha ett jobb, så de kan be sin gubbe dra åt helvete när han kommer hem och slår dem om kvällarna.

Mer info: Diskriminering av flickor (ute i världen)

â–º Bör man ge förtur ("positiv särbehandling") för att få in kvinnor till styrelseposter och andra "fina jobb" som nästan bara innehas av män? Vad tycker du? Motivera!
 

â–º Bör kvinnor ärva lika mycket som män? Motivera!

â–º Bör kvinnor vara lika män och/eller lika mycket värda? Motivera!

â–º Bör kvinnor har rätt till heltid så att de klarar sin ekonomi utan en man? Motivera!

Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

â–º Vilka av FN:s artiklar om de mänskliga rättigheterna har med diskriminering att göra?

â–º FN:s 30 artiklar ↑ om de mänskliga rättigheterna. Vilka av dem tycker du är viktigast?

• Hur arbetar FN för att förverkliga sina mål om de mänskliga rättigheterna? Christina Ulfsparre säger att vissa stater blir utpekade om de inte följer FN. Man brukar tala om ”shame on you-principen” för dessa stater. 

â–º Är det tillräckligt att stater får skämmas eller krävs det något mer för att de skall förbättra sig? I så fall, vad?

â–º Om man skulle lägga till en mänsklig rättighet som inte redan finns på FN:s lista, vilken borde det vara? Varför?

Information • Frågor